Förslag till riksdagsbeslut
Vid förra riksmötet behandlades flera motioner med liknande tema. Det vill säga att den totala skatten ska göras synlig för löntagare och anges på lönebeskeden. Utskottet ställde sig bakom förslagen men lämnade en sammanfattande argumentation som löd: Även om utskottet således anser att det är värdefullt om skatteuttaget kan göras synligt för den enskilda skattebetalaren är utskottet inte berett att gå så långt att utskottet tillstyrker att arbetsgivare och företag ska ha en lagstadgad skyldighet att lämna den önskade informationen till sina anställda eller kunder. Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa tvingande regler som innebär att företagens och myndigheternas administrativa börda ökar.
Undertecknad vill inte heller införa tvingande regler på företagen men däremot anser jag att Riksdagsförvaltningens och statliga myndigheters lönesystem bör anpassas så att det totala skattetrycket framgår. Något som borde kunna lösas med en mindre justering i ett dataprogram. I detta sammanhang anser undertecknad dessutom att den ökade informationen och kunskapen detta skulle ge löntagarna överväger den eventuella ökade administration som myndigheterna skulle åsamkas.
Svenska folket har dålig kunskap om skatter. Detta framgår inte minst av en rapport från Svenskt Näringsliv (Underskattade skatter, augusti 2015). Av rapporten framgår bland annat att allmänheten tror att de betalar 34 procent av sin samlade inkomst i olika skatter medan det faktiska uttaget för vanliga löntagare är 52 procent.
Få invånare känner således till det egentliga skattetrycket i Sverige och mer än hälften av löntagarna vet inte hur mycket deras arbetsgivare betalar in i ”löneskatt” (arbetsgivaravgift) för dem. Lika illa är det med reformen om jobbskatteavdrag. Trots att den infördes i flera steg har allmänheten låg kännedom om jobbskatteavdraget, något som också Riksrevisionen har konstaterat i en rapport.
Detta är olyckligt på många vis, eftersom forskning dessutom visar att information om reformer såsom jobbskatteavdraget är av stor betydelse för reformens faktiska genomslag. Om då kännedomen är låg riskerar den att inte få den fulla effekt som den skulle kunna få.
Det är därför olyckligt att allmänheten inte har bättre kännedom om skattenivåerna. Trots allt har vi världens näst högsta skattetryck och det har svenska folket rätt att bli mer upplyst om. Den låga kännedomen är inget mer än ett demokratiproblem för vilket staten har ett särskilt ansvar.
Riksrevisionen har tidigare rekommenderat regeringen att ge Skatteverket i uppdrag att informera allmänheten om jobbskatteavdraget. Det var en viktig rekommendation som visar vilken betydelse den oberoende Riksrevisionen fäster vid vikten av att allmänheten hålls informerad om ändringar i skattesystemet.
Med hänvisning till ovan anser undertecknad att allmänheten också borde upplysas mer om nivån på olika skatter, inklusive arbetsgivaravgifter, och att resultatet av detta ska följas upp. Då det gäller ”löneskatterna” (arbetsgivaravgifterna) anser undertecknad att Riksdagsförvaltningen, och andra statliga myndigheter och verk, dessutom borde gå i bräschen och se till att den avgift som arbetsgivaren betalar in för den enskilde löntagaren alltid anges på lönebeskeden. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
Betty Malmberg (M) |
|