Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka incitamenten för sparande genom att se över exempelvis införandet av ett avdrag för buffertsparande och tillkännager detta för regeringen.
Svensk skattelagstiftning är idag så utformad att sparande och ägande ofta missgynnas samtidigt som generösa ränteavdrag skapar incitament för ökad belåning. Detta är problematiskt då skattelagstiftningen därmed bidrar till att öka, särskilt hushållens, skuldsättning vilket i sin tur riskerar att skapa finansiella obalanser och risker. De svenska hushållens skulder är en av de högsta inom OECD och det är just denna höga och stigande skuldsättning som oberoende bedömare ser som en mycket allvarlig risk i den svenska ekonomin.
På senare år har mycket gjorts för att minska sårbarheten i det svenska banksystemet genom bland annat skärpta kapitaltäckningskrav. Åtgärder, så som införandet av amorteringskrav, har också vidtagits för att direkt dämpa hushållens stigande skuldsättning. För att öka hushållens motståndskraft bör sparande i större utsträckning uppmuntras så att fler bygger upp en ordentlig ekonomisk buffert för att bättre kunna hantera plötsliga utgifter så som sjukdom eller stigande räntor. Tyvärr för den nuvarande regeringen en politik i motsatt riktning genom höjda skatter på såväl arbete som sparande. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen bland annat höjd skatt på sparande i investeringssparkonton.
Sedan avdragsrätten för pensionssparande slopades den 1 januari 2016 finns inga direkta incitament för eget sparande. Det är olyckligt. Många svenskar sparar inte alls och har heller inte en krona sparat. Regeringen bör därför utreda hur incitament kan skapas för ett ökad småsparande. En avdragsrätt för buffertsparande upp till ett takbelopp på exempelvis 50 000 kronor bör ses över.
|
Johan Hultberg (M) |
Jesper Skalberg Karlsson (M) |