Förslag till riksdagsbeslut
Att jobba är grundbulten i det svenska samhället. Det resulterar inte enbart i positiva effekter för individen utan har även en inverkan på Sverige i stort. Genom jobben växer Sverige och arbete bidrar till vår gemensamma välfärd. Ett starkare Sverige resulterar också i att vi kan attrahera fler utländska företag att rota sig här och internationell kompetens.
Allt börjar med jobben och alla som kan jobba ska jobba. Däremot är verkligheten en annan. Vi har och ser idag stora utmaningar med det nya utanförskapet som växer i Sverige. Trots att arbetslösheten sjunker hos befolkningen som helhet utmärker sig vissa grupper där trenden är den motsatta. Exempelvis graderat efter utbildningsnivå ökar nu arbetslösheten bland de med förgymnasial utbildning. Detta i kombination med att fler människor söker skydd i Sverige ställer höga krav på vår förmåga att slussa människor från utanförskap till jobb.
Myndigheten Arbetsförmedlingen finns till för att just förmedla jobb. Emellertid visar statistik på att det enbart förmedlas drygt 7 procent av alla jobb via Arbetsförmedlingens platsbank och bara drygt 2 procent av myndighetens personal under 2016. 70 procent av alla jobb annonseras aldrig ut via Arbetsförmedlingens kanaler och siffror från SCB påvisar att en spontanansökan är mer effektiv metod än att söka jobb via Arbetsförmedlingen. I en tid där ett stort antal människor riskerar att fastna i det nya utanförskapet har vi inte råd att bekosta Arbetsförmedlingens ineffektivitet och därför bör även myndigheten läggas ner till förmån för andra aktörer.
Det är hög tid att vi öppnar för fler fristående aktörer som kan utveckla dagens förmedling av jobb. För att ett sådant system ska fungera behövs kvalitetskontroller och tydliga incitament för fristående arbetsförmedlingar att prioritera de människor som står längst från arbetsmarknaden. En jobbpeng med varierande storlek efter behov vore ett bra sätt att garantera att arbetsförmedlare fokuserar på rätt målgrupp. Pengen bör vara konstruerad på ett sådant sätt att huvuddelen betalas ut till förmedlaren först efter att de lyckats få den arbetssökande i jobb. Arbetsförmedlingen som myndighet och senare en mindre statlig aktör skulle då kunna övergå från en jobbförmedling till att enbart behovspröva jobbpengens storlek.
Sofia Fölster (M) |
|