Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla samhällsorienteringen för nyanlända med ett särskilt fokus på kvinnors, barns och homosexuellas rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Vi lever i en osäker tid. Ekonomiska kriser omkullkastar arbetsmarknader och gör familjer hemlösa. Vi ser hur klimatförändringar leder till både torka och översvämningar. Revolutioner leder till väpnade konflikter och stora flyktingströmmar. Mycket av det som tidigare kunde tas för givet är idag ifrågasatt och leder till motsättningar mellan människor.
Olika länders ekonomier har tidigare förlitat sig på stabilitet. Oljekriserna på 1970-talet, när oljepriserna flerfaldigades, fick därför stora effekter. Vi kan anta att liknande turbulens kommer att skaka våra arbetsmarknader och finansiella system när ämnen som indium och litium blir så sällsynta att utvinning försvåras – samtidigt som robotisering och digitalisering hotar allt fler arbetstillfällen med sin snabba omställningskraft. Överlag kan världens ekonomier inte längre förvänta sig stabila råvarupriser, inte heller en outtömlig tillgång till billig arbetskraft.
Planeten själv är också oförmögen att garantera stabilitet. De stora utsläppen av metan, lustgas och koldioxid som skett under den industriella revolutionen har onekligen påverkat vår planet och vårt klimat. Flera av utmaningarna som ligger framför oss – att elektrifiera fordonsflottan, säkra tillgången till förnybar energi, städa upp i haven – kan vi anta löses med ny teknik och forskning. Men flera andra för oss livsavgörande ekosystem kan vara oåterkalleligt förlorade, tillsammans med flera djurarter som säkrat stabiliteten i vår biosfär. Hur vi anpassar oss till att vara en stor värld på en liten planet är kanske den största frågan för kommande generationer.
Människans längtan efter frihet och trygghet känner dock inga gränser. Under 2000-talet har vi sett hur folkrörelser rest sig mot regimer och återtagit makten över sina liv och sina länders framtid. Antalet demokratier är fler nu än förr – och med marknadsekonomi och frihandel skapas välstånd som kan användas till att bota sjukdomar och förbättra livschanser. Samtidigt ser vi rörelser som vill tygla människans drivkraft att förbättra sin situation och dessutom detaljstyra det som gör oss till individer. Förtryckande styren mördar oppositionella, fängslar de som beter sig avvikande och finansierar terrorism i andra länder.
Svaren på dessa utmaningar är inte självklara. Trots att kloka människor engagerar sig politiskt i Sverige är partierna oense om det mesta. Politik är helt enkelt svårt. Men politikens kraft är betydande och avgörande om det svenska samhället ska kunna stå starkt när vi nu utmanas. Vi kan se detta när den svenska flyktingkrisen 2015 håller sig kvar i färskt minne och fortfarande debatteras flera år senare. Det ursprungliga problemet – att människor tvingas fly – kan bero på alla de tre nämnda utmaningarna. Ekonomin, klimatet, friheten.
Varför flyr man då till Sverige? Jo, för att vi har en hög levnadsstandard och en stabil, växande och motståndskraftig ekonomi. Vi låter kvinnor arbeta och barn gå i skolan. Vi har visat omvärlden att vi kan frikoppla ekonomisk utveckling från ökade koldioxidutsläpp. Vi accepterar och respekterar olikheter. Vi har demokratiska val och oberoende medier. Vi kombinerar frihet med trygghet.
Men vi utmanas också. I efterdyningarna av flyktingkrisen år 2015, där 160 000 människor migrerade till Sverige, har det blivit tydligt att alla inte har en grundläggande förståelse för fri- och rättigheter. Det har satt Sverige på prov. Svenska myndigheter har helt plötsligt fått hantera frågor om barnäktenskap. Polismyndigheten har fått se nya typer av hedersrelaterat våld. Svenska barn, kvinnor och homosexuella har fått utstå kränkningar som tidigare varit ovanliga.
Det leder sammantaget till att förtroendet för Sveriges förmåga att värna grundläggande fri- och rättigheter urholkas. En misstro sprider sig, som måste motverkas med kraft från det offentliga och politiska Sverige. Människor får inte tvivla på ifall politiken kan stå emot trycket att anpassa samhället efter religioner och röststarka minoriteter – då lär vi få se mer långtgående yttringar än de rasistiska medborgargarden som terroriserat områden och människor de senaste åren.
Det måste helt enkelt fortsätta att vara så att vårt offentliga samhälle vilar på en frihetlig, icke-religiös grund. Våra svenska myndigheter behöver alltid ta ställning för individuella fri- och rättigheter och mot kulturella eller religiösa yttringar som kränker dem. Den frihet och trygghet som byggts upp av generationer, och som bidragit till att skapa vårt starka, spännande och inkluderande samhälle, kan inte kompromissas med.
Därför bör informationen om detta utvecklas. Den som kommer till Sverige som nyanländ asylsökande skall alltid informeras och orienteras om hur vårt öppna samhälle accepterar och respekterar olikheter. Det gäller barn, kvinnor och homosexuella. Det gäller grundläggande fri- och rättigheter som vi inte kompromissar med. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Jesper Skalberg Karlsson (M) |
|