Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att framtida beslut om lagring av trafikdata bättre ska beakta det viktiga gränssnittet mellan personlig integritet och brottskämpande myndigheters behov av information och tillkännager detta för regeringen.
Att bygga upp omfattande system som inte behövs för samhällets säkerhet, över medborgare som inte lämnat sitt tillstånd, leder rakt in i ett kontrollsamhälle. Att inte se nödvändigheten av att skydda privatlivets helgd är oroande och ofattbart. Självklart är det viktigt att förfoga över effektiva verktyg för att kunna komma åt kriminalitet och stävja terrorism. Men att för den skull masslagra trafikdata om allt och alla är en kraftig inskränkning i den personliga integriteten.
De senaste åren har Sverige och andra EU-länder fattat beslut som på olika sätt har lett till begränsningar i den personliga integriteten. Men efter EU-domstolens uttalande 2014 om att datalagringsdirektivet inte är förenligt med grundläggande fri- och rättigheter, och att detsamma utgör ett allvarligt intrång i privatlivet, ändrades dock situationen. Uttalandet fick nämligen domstolar i flera länder att döma ut datalagringen och inte längre kräva att internetoperatörer ska spara trafikuppgifter. Uttalandet fick även konsekvenser i Sverige där Tele 2, i strid med Post- och telestyrelsen (PTS), valde att sluta med sin datalagring. Dock tvingades de sedermera att återuppta densamma, något som företaget överklagade.
Dom meddelades i mars och innebar att kammarrätten upphävde PTS beslut. Till grund för domen fanns ett yttrande från EU-domstolen, som menade att PTS hade agerat fel då de tvingade Tele 2 Sverige att återuppta lagring av sin data. I sitt yttrande ansåg EU-domstolen att svensk lag ”överskred gränsen för vad som var nödvändigt och motiverat i ett demokratiskt samhälle”. De menade också att svensk lagstiftning på området är alltför generell och till och med saknade indirekt koppling till grov brottslighet. Det är en allvarlig kritik.
Efter domslutet blev regeringen bekymrad över vilka konsekvenser beslutet kunde få för framtida brottsbekämpning och tillsatte därför en utredning.
Undertecknade har sedan flera år pläderat för en mer rimlig balans mellan personlig integritet och brottsbekämpande myndigheters behov av information. Vi har även efterlyst en utredning för att tydliggöra den oklara juridiska situation som råder. Vi förutsätter nu att framtida beslut om lagring av trafikdata bättre ska beakta det viktiga gränssnittet mellan personlig integritet och brottsbekämpande myndigheters behov av information. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
Finn Bengtsson (M) |