Förslag till riksdagsbeslut
Allt fler gör idag anspråk på Sveriges och världens jordbruksmark. Världens befolkning fortsätter växa, oljebristen och ett växande klimathot ökar efterfrågan på biobränslen och urbaniseringen gör att städerna behöver ny mark för att växa.
Vi måste alltså odla mer och effektivare för att klara vår miljö och mätta den växande befolkningen. Samtidigt har vi i Sveriges riksdag sedan 1994 haft mål om att minst 20 procent av landets jordbruksmark ska odlas ekologiskt. Ett mål som går stick i stäv med de globala utmaningarna som nämns ovan eftersom vi vet att den ekologiska odlingen bara förmår producera ca 70 procent av en normalskörd vid vanlig odling.
Det blir därför mycket märkligt när regeringen i sin budgetproposition (2015/16:1 utgiftsområde 23) skriver att den vill ”bidra till att öka produktionen och konsumtionen av ekologiska livsmedel i Sverige”. Även i regeringsförklaringen för innevarande riksmöte lyfte statsministern att den ökade efterfrågan på ekologiska livsmedel ska mötas. Det är anmärkningsvärt. Det kan inte vara politikens uppgift att besluta vilka odlingsmetoder som lantbruket ska ägna sig åt.
Det är också anmärkningsvärt att regeringen inte talar om närproducerat eller svensk primärproduktion i största allmänhet. Fördelarna med närproducerade livsmedel är många inte minst på miljöområdet och då det gäller att hålla landsbygden levande. Men detta ser uppenbarligen inte regeringen utan talar bara om fördelen med så kallade ekologiska produkter. Detta trots att det inte finns några entydiga forskningsbelägg för att det skulle vara bättre vare sig för klimatet, miljön eller hälsan. Det är inte hållbart.
Det är inte utan att undertecknade undrar vilken forskning som regeringen stöder sig på då de fortsätter att särbehandla den ekologiska odlingen också i nästa års budget.
Intressanta i sammanhanget är dessutom de rapporter från regeringens egna expertmyndigheter, vars slutsatser går på tvärs emot regeringens vurm för ekologiska produkter. Vi tänker på rapporter från bland annat Naturvårdsverket (Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik, 2011), Konjunkturinstitutet (Miljö, ekonomi och politik, 2014) och Livsmedelsverket (Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel, 2016).
Regeringens budget för nästkommande år innebär att de offentliga stöden till ekologisk produktion kommer att öka än mer. Dels i form av olika slags direkta ersättningar, dels i den indirekta form som också förekommer i samband med upphandlingar av måltider. Enligt en undersökning i radioprogrammet Kaliber som sändes i april 2016 har åtta av tio kommuner och landsting fastställt mål om att upphandla ekologisk mat. Vissa så mycket som 80 % av den upphandlade volymen. Det är inte hållbart.
Med hänvisning till ovanstående anser undertecknade att regeringen ska ta till sig vad forskningen säger om mervärdet av ekologisk odling, vad statens egna expertmyndigheter rapporterar i frågan samt överlåta åt marknadskrafterna att driva frågan. Regeringens förslag om att fortsatt höja anslagen till ekologisk odling bör därför avslås. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|
|
Mats Green (M) |
John Widegren (M) |