Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till reformerad kemikalieskatt som också omfattar direktimport av elektronik och tillkännager detta för regeringen.
Den 1 april 2017 trädde lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik i kraft. Från och med den 1 juli 2017 tillämpas skattskyldigheten i form av en punktskatt på kemikalier i viss elektronik. Syftet med skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. Skatten är konstruerad så att samtliga varor inom avgränsade varugrupper är skattepliktiga. Den skattskyldige får sedan göra avdrag för skatten om vissa listade grupper av ämnen inte förekommer i varan.
Skattskyldig är den som yrkesmässigt tillverkar eller importerar, för in eller tar emot en vara från ett annat land. Försäljning från utländska försäljare direkt till en konsument i Sverige beskattas dock inte.
I den utredning som tillsattes för att utreda möjligheterna att införa lagen, Kemikalieskatteutredningen, fördes resonemang kring frågan om huruvida även privatpersoner ska beskattas när dessa köper elektronikvaror utomlands. Samma fråga diskuteras även i den lagrådsremiss som följde på Kemikalieskatteutredningens betänkande.
I sitt betänkande konstaterade Kemikalieskatteutredningen att det vid sidan av traditionell butiksförsäljning förekommer handel med elektronikvaror genom att svenska konsumenter beställer och köper varor via internet, postorder eller liknande. Trots detta ansåg utredningen att om inköpen sker hos utländska säljare ska varorna inte beskattas. Som skäl för detta angavs att utländska säljare som säljer varor på distans till Sverige inte ska behöva sätta sig in i detaljer i nationella svenska skattebestämmelser och vara ansvariga för att redovisa och betala skatt i Sverige för en sådan svensk punktskatt. Men företag i andra EU-länder är under vissa förutsättningar redan skattskyldiga i Sverige, exempelvis för mervärdesskatt, alkoholskatt, tobaksskatt eller skatt på energi.
Vidare menade utredningen att det skulle kunna visas svårt att upprätthålla en fungerande beskattning av företag som har sin verksamhet i andra länder i en fråga där det inte finns ömsesidiga intressen av att hjälpa varandra. Men de formella möjligheterna att begära sådan hjälp finns.
Kritik mot utredningens förslag lät inte vänta på sig. Kemikalieinspektionen anförde att det finns en risk för ökad obeskattad privatimport från utlandet genom e-handel. Obeskattad försäljning av elektronik kan då till viss del konkurrera ut beskattad försäljning, vilket minskar den miljöstyrande effekten av skatten. Även om problemet i dagsläget ser ut att vara begränsat menade Kemikalieinspektionen att det kan komma att bli ett problem som ökar.
Elektronikbranschen anförde att handeln från utlandet kommer att öka då skatten ger en direkt försvagad konkurrens mot utländsk handel som säljer exakt samma produkter till svenska konsumenter. Man varnade vidare för att svenska handlare riskerar att flytta sin verksamhet utomlands för att undgå denna konkurrensnackdel och att butiker blir ”showrooms” medan själva köpen sker online.
Att kemikalieskatten nu finns på plats är ett utmärkt första steg, med dess tydliga miljöstyrning. Miljöaspekterna måste dock väga tyngre än det administrativa merarbete en samverkan med beskattningsmyndigheter i andra länder medför om kemikalieskatten utvidgas till att också inkludera direktimport. Även om det ännu inte finns någon mätbar ökning av direktimport till följd av skatten, är det inte osannolikt att andelen direktimport kommer att öka över tid. Att motsvarande miljöstyrning ska gälla för direktimporterad elektronik är därför angeläget. Önskvärt vore att motsvarande skatteregler tas fram även i andra länder, och att internationalisera den svenska tillämpningen kan bidra till det. Regeringen bör därför återkomma med förslag till reformerad kemikalieskatt som inkluderar direktimport av elektronik.
|
Niclas Malmberg (MP) |
|