Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till vätgasteknik och tillkännager detta för regeringen.
Rapporter om nya lösningar för effektivare elektrolys av vatten för att producera vätgas duggar tätt. Nyligen visades nya elektrolysörer som kraftigt ökar takten utbytet och därmed även sänker kostnaderna. En rapport talade om att man nu inte är hänvisad till sötvatten utan även kan använda havsvatten. Det är något helt annat än att reformera naturgas för att få fram vätgas exempelvis till fordonsdrift.
Vätgas Sverige anger fyra huvudsakliga metoder för framställning av vätgas men påpekar att fler metoder kan komma i framtiden:
När SSAB offentliggjorde att de i samarbete med Vattenfall startat ett arbete med att ersätta kol som reduktionsmedel vid stålframställningen i Luleå så var det ett stort steg på väg bort från vårt fossilberoende. Det är svårt att i ett längre perspektiv tänka sig ett samhällsbyggande utan stål. Även om ett väl fungerande återbruk kan minska beroendet av ny stålframställning så är det troligen omöjligt att helt tänka bort stål. Det skulle i så fall vara om forskningen gav oss biobaserade alternativ, exempelvis från den forskning som arbetar med att efterapa spindlars trådproduktion eller det arbete som pågår med att utveckla nya produkter från träråvara.
När den svenska betongindustrin också klev på vätgasspåret och förklarade att de har för avsikt att ersätta en stor del av sitt fossilberoende med vätgas så är det klart att även det känns som en milstolpe. Den tyska bilindustrin har med jämna mellanrum presenterat vätgasdrivna ottomotorer, och den japanska bilindustrin har i år presenterat en elbil med bränsleceller för omvandling av vätgas till el som ett alternativ till stora batterier.
Bränslecellen har som teknisk lösning ända sedan 1960-talet invaggat mig och säkert många andra i att vi snart kan sluta köra på fossilt. När jag för drygt tio år sedan besökte Toyotas forskningscenter utanför Tokyo förstod jag att företaget såg bränslecellen som en bättre lösning än batteriet. Även om batteriframställningen har utvecklats mycket de senaste tio åren, inte minst av företaget Tesla, så har även många problem dykt upp. Så är det ofta när ny teknik introduceras. Från början ser man enbart fördelarna men när volymerna ökar så kommer även baksidorna att synliggöras. De flesta tekniker har i stor skala oönskade bieffekter av någon form.
Sverige har ambitionen att vara ett föregångsland när det gäller teknik och utveckling på många områden. I takt med att forskningen blir allt mer komplex och ofta då även dyr så är det kanske inte rimligt att Sverige kan ha ambitionen att ligga främst i världen på alla forskningsfronter. Näringslivet står för ungefär två tredjedelar av landets totala satsningar på forskning och det offentliga för den sista tredjedelen av de nästan 140 miljarder som årligen läggs på forskning.
Offentliga forskningspengar ska i första hand garantera universitetens fria forskning men det är även rimligt att en del av de satsningar som görs riktar in sig på att lösa de stora utmaningarna. Klimatfrågan och mänsklighetens stora beroende av fossila bränslen är en av de kanske största frågor vi har att ta tag i. Om riksdagen då skulle uttala att man ser det som angeläget att regeringen överväger om inte forskning kring de möjligheter till fossilfrihet som vätgassamhället erbjuder borde ha en viss prioritet så tycker jag det ligger en del logik i det.
Avsikten med motionen är därför att lämpligt utskott vid behandlingen av motionen studerar vätgasteknikens möjligheter och formulerar ett krav på regeringen att vidta lämpliga åtgärder när det gäller forskning så att Sverige är med på tåget när vätgasspåret brakar loss.
|
Jan Lindholm (MP) |
|