Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsade möjligheter till vinstuttag i s.k. välfärdsföretag, av vilken typ det vara må, via planer på ny lagstiftning omedelbart stoppas och tillkännager detta för regeringen.
Enbart det faktum att seriösa planer på att lagstifta mot vinstuttag i välfärdssektorn nu föreligger från regeringen har allvarligt skadat en väletablerad och viktig företagsamhet som i mångt och mycket hotar till massiv nedläggning trots att sektorn bidrar substantiellt till Sveriges välstånd.
Den privata välfärdssektorn hjälper vid sidan av den offentliga sektorn en stor mängd elever/föräldrar, brukare/patienter och deras anhöriga som ett centralt bidrag i välfärdens kärnverksamhet skola, omsorg och vård. Den privata sektorn skapar en förutsättning för en mångfald och valfrihet som Sverige så länge lidit brist på till skillnad från hur situationen är i de flesta med Sverige jämförbara länder.
Företag i denna numer välutvecklade bransch hotas med kommande förslag till lagstiftning i sin vidare existens, och sammantaget innebär det att en av våra större arbetsgivare, där kommuner, regioner och stat uppbär inkomster i form av skatter, nu riskerar att kraftigt eroderas om företagen tvingas till nedläggning i den omfattning som bland annat deras branschorganisationer beräknat om den planerade lagstiftningen kommer på plats.
Minst lika allvarligt är att de som eventuellt står i begrepp att ge sig in i dessa välfärdsbranscher med nya idéer och engagemang nu tvekar, och kanske aldrig kommer att ta steget in som företagare och våga anställa personal.
Mest pinsamt blir detta ur ett kvinnoperspektiv. En överväldigande majoritet av såväl arbetstagare som arbetsgivare bland företag i välfärdsbranschen utgörs av kvinnor. Statistik från bland annat SCB är övertydlig på denna punkt. Exempelvis att topp 5 av kvinnors vanligaste yrken finns i välfärdens kärna (nästan 400 000 kvinnor) och att fler än hälften av företagsledarna i välfärdssektorn utgörs av kvinnor (inom till exempel äldreomsorgen är 71 % av dessa kvinnor). Givet att den rödgröna regeringen kallar sig feministisk, så blir ju det aktiva motarbetandet av kvinnors möjlighet till huvudsaklig försörjning som löntagare och/eller företagare i välfärdssektorn närmast att se som ett hyckleri.
En tredjedel av alla läkarbesök sker idag i privat sektor och en femtedel av alla äldreboenden drivs privat. 80 % av skolor med bäst resultat är friskolor, och 70 % av de bäst rankade vårdcentralerna är privata. Med den lagstiftning som nu föreslås bedömer hälften av vårdföretagarna att de får svårt att driva verksamheten vidare. Företagare inom skol- och omsorgsverksamhet har varslat för liknande scenarier för deras del. Men på grund av de tydliga signaler som både utredare och regeringen ändå sänder har såväl intresset för att belåna till privat välfärdsverksamhet som att investera vidare i befintlig dito redan stoppat upp. Mer av kvalitetsmässigt god välfärdsverksamhet håller därför på att försvinna i detta nu!
Därför är det ett rättmätigt krav att ställa att den rödgröna regeringen inte hämtar sin inspiration från vänster när det gäller att utforma en lagstiftning kring vinstfrågan i välfärdssektorn. En sådan lagstiftning tenderar då att bli en de facto socialisering av en hel bransch, som i värsta fall smittar av sig till andra delar av näringslivet med negativa effekter såväl för brukare och kunder som för statens inkomster och samhällsekonomin i stort.
Jag vill därför att utskottet uttalar att den föreslagna lagreglerade begränsningen av vinstuttag i verksamheter i välfärdens kärna omedelbart stoppas. Inte minst utifrån ett rättviseperspektiv för kvinnors valfrihet att såväl välja arbetsgivare som få driva företag på samma villkor som för männen. Hur ett företag i välfärdssektorn planerar och redovisar för vinstuttag kan lämpligen överenskommas mellan parterna vid en sådan offentlig upphandling i kommuner, landsting och regioner. Men inte genom för alla på förhand bindande förbud mot detta i lagtext.
Jag vill att riksdagen genom att bifalla denna motion ger regeringen detta tillkänna.
|
Finn Bengtsson (M) |
|