Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för ett friare val av sjukförsäkringsleverantör för att stimulera till förbättrade såväl förebyggande som rehabiliterande åtgärder vid sjukdom och tillkännager detta för regeringen.
En av alliansregeringens allra viktigaste reformer har varit sjukförsäkringen. Att ett av världens friskaste folk skulle vara ett av de mest sjukskrivna var orimligt. Därtill ledde det till ett mänskligt och ekonomiskt slöseri. Ifall den som kan arbeta också får det kommer såväl den enskilde som samhället att vinna på det.
Det var således klokt av Socialförsäkringsutredningen, ledd av förra socialförsäkringsministern Anna Hedborg (S), att skarpt argumentera för arbete istället för bidrag, med en bortre gräns för sjukpenning. I hög grad följde regeringens sjukförsäkringsreform dessa riktlinjer. Tyvärr förefaller den nya S–MP-regeringen att åter slopa en bortre gräns i sjukförsäkringen, och detta trots fortsatt ökande sjukskrivningar och ett ohälsotal som därmed kan komma att bli mycket kostsamt för staten.
Sjukförsäkringens syfte är att ge den enskilde ekonomisk trygghet vid sjukdom, och underlätta återgång i arbete. Det är en försäkring, en viktig välfärdstjänst. Men normalt utvecklas inte tjänster bäst inom ramen för främst offentliga system.
Varor och tjänster utvecklas vanligen bäst i en innovativ process som får sin näring av att många olika entreprenörer konkurrerar om konsumenterna. Det gäller mobiltelefoner, det gäller caféer, det gäller apotek och det gäller också försäkringar. Vill vi ha en trygg sjukförsäkring som utvecklar nya, smarta, kostnadseffektiva lösningar bör vi släppa in valfrihet och konkurrens.
Ifall den enskilde fick ta den premie man betalar via arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen och själv välja leverantör, skulle nya drivkrafter komma in. De som inte vill välja annat skulle ha kvar Försäkringskassan som leverantör, men de som vill göra ett annat val skulle kunna välja bland andra auktoriserade leverantörer som blivit godkända av en oberoende instans.
Nya leverantörer skulle kunna vara försäkringsbolag i första hand. Men andra finansiella aktörer skulle också kunna tänkas vara intresserade. Även fackföreningar skulle kunna se en möjlighet att erbjuda sina medlemmar attraktiva sjukförsäkringar. Dessa leverantörer skulle utforma en mängd nya varianter som inte finns idag.
En drivkraft för andra aktörer än Försäkringskassan att få sjuka människor att bli friska kommer att vara vinstintresse. Oviljan att slösa pengar genom att låta friska vara sjukskrivna skulle genomsyra hela organisationen. Erfarenhet från Nederländerna, som efter en reform släppte in bland andra försäkringsbolag i sjukförsäkringen, framstår som positiv i just detta perspektiv. Jag är säker på att Moderaternas arbetslinje skulle befrämjas av att alternativa sjukförsäkringsgivare fokuserade bättre än idag på såväl kraftfulla förebyggande åtgärder mot sjukdom som lika kraftfulla rehabiliterande åtgärder för återgång i arbete om sjukdom som begränsat arbetsförmågan trots allt uppstått.
Statens huvuduppgift skulle i ett sådant förbättrat valfrihetssystem bli att bestämma kriterier för sjukförsäkringsleverantörer, utforma ett lämpligt råd för certifiering och följa marknadens utveckling – samt styra Försäkringskassan.
Kriterierna för vilka leverantörer som kan bli aktuella är naturligtvis viktiga. Men de bör rimligen vara neutrala i förhållande till såväl juridisk person som dess hemvist.
Sammantaget finner jag därför att detta borde vara centrala komponenter i utredandet av den framtida sjukförsäkringen. Jag vill därför att riksdagen bifaller denna motions begäran om att specifikt se över möjligheterna till ett friare val av sjukförsäkringsleverantör, och att riksdagen med bifall till denna motion ger regeringen detta tillkänna som ett komplement till alla övriga förslag som redan lämnats av den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen.
|
Finn Bengtsson (M) |
|