Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraterna gör stora satsningar inom utbildningsområdet då det är ett av de viktigaste områdena för att bibehålla och utveckla hela vårt samhälle. Nästan alla samhällsområden oavsett om det gäller ekonomi, företagande eller förvaltning är i grunden beroende av ett välutvecklat och stabilt utbildningssystem. Inför detta budgetår gör vi flera stora och viktiga satsningar för att vässa vårt utbildningssystem. Vårt samhälle står också inför stora utmaningar, inte minst beroende på det stora inflödet av immigranter under hösten 2015. Vi är med vår budget redo att möta dessa allvarliga utmaningar.
Vi har under lång tid sett en minskning av personaltätheten på fritis, och nu ligger vi på ungefär halva den personaltäthet vi en gång hade. Fritis spelar en viktig kompensatorisk och social roll, just därför gör vi en rejäl satsning på ökad personaltäthet på fritis.
Lärare och fritidspedagoger inom grundskolan samt förskollärare inom förskolan löper en avsevärt förhöjd risk att smittas av vanliga infektionssjukdomar på sin arbetsplats jämfört med de flesta övriga yrkesgrupper. En åtgärd som att slopa karensdagen är både rättvis och skulle göra läraryrket mer attraktivt. Vi gör en rejäl satsning för att avsevärt förbättra situationen för landets lärare genom att avskaffa karensdagen för dem.
Sverigedemokraterna har länge propagerat och budgeterat för ett system med jourskolor/jourklasser. I dessa skolor/klasser skall den elev som inte fungerar i den normala skolsituationen kunna flyttas med omedelbar verkan för en lite längre eller kortare tid. Detta är en nödvändig reform för att skapa studiero i våra skolor, och vi har budgeterat för en start i lite mindre omfattning för denna verksamhet.
Det ligger i sakens natur att nyanlända elever har specifika behov. Det gäller inte minst kunskaper i svenska, som är en förutsättning för att tillgodogöra sig annan utbildning. Det krävs en helt ny strategi på området efter den stora utmaning som immigrationsflödet hösten 2015 utgör. Vi vill införa förberedelseskola där fokus ska ligga på det svenska språket och kunskap om det svenska samhället. Skolverket ska bidra till att ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet. En förutsättning är att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen och någorlunda behärskar språket. Vi budgeterar för denna reform då vi anser den vara helt nödvändig för att skolan skall klara av de utmaningar den står inför.
Sverigedemokraterna vill att elever som är under förundersökning och utreds för grova våldsbrott eller sexualbrott, som normalt skulle ge fängelse för vuxna personer, skall avskiljas från sin vanliga klass och sättas i en så kallad pliktskola. Vid sådana tillfällen där säkerheten för övriga elever är hotad, eller där gärningsman och brottsoffer riskerar att sitta i samma klassrum eller dela skolgård, skall rektorn besluta om att gärningsmannen skall flyttas till en pliktskola. Även om gärningsmannen inte döms till sluten ungdomsvård eller LVU skall ett beslut om pliktskola gälla, detta då nivån för att dömas till ungdomsvård ofta är mycket hög.
För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande stimuleras.
Vi bör sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara av svenskt ursprung, närproducerad, ekologiskt framställd, tillverkad på plats och helt gratis för eleverna. Detta ska gälla elever i såväl grund- som gymnasieskola. Vi gör en kraftfull satsning på denna matreform i vår budget.
Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen och yrkesvägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på Komvux och också budgetera för detta.
Som ett första steg till ett förstatligande av skolan skall organisationen och huvudmannaskapet för studie- och yrkesvägledare, it, skolhälsovården och administrativ personal övergå i statlig regi.
Det är viktigt att alla elever i Sverige får en jämlik skolhälsovård och studievägledning, oavsett var i landet man bor. Sverigedemokraterna vill se ett förstatligande av dessa tjänster eftersom många kommuner tenderar att skära ned på dessa skolfunktioner när de har bristande resurser.
Sverige och världen är mitt uppe i en omställningsprocess med kraftigt ökande digitalisering, detta är den kanske mest omfattande förändring som skett sedan industrialiseringens dagar. Hälften av alla arbetstillfällen som finns idag beräknas försvinna inom en 20-årsperiod till följd av detta.
Vårt förslag i budgeten innebär att inrätta stimulansbidrag för kommuner och friskolor så att kompetensutveckling av lärare och rektorer kan ske inom området. Vi vill digitalisera de nationella proven.
Vi i Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt stöd för landsbygdsskolor. Skolor med tillfälligt lågt elevunderlag ska under maximalt 3 år kunna ansöka om medel för att klara sådana perioder. Medel skall reserveras för detta. Detta skall vara öronmärkta pengar som inte kommunen kan använda för andra ändamål.
Ett stort problem på vissa skolor är att lärare är tvungna att sluta vid tillfälliga svackor i elevantal. För att få stabila förhållanden på skolor och rimliga arbetsvillkor för lärare vill vi att en grundbemanning på grundskolan införs och som bestäms årsvis. Vi budgeterar för detta då det kommer att uppstå ett tilläggsanslag utöver elevpengen.
Det pedagogiska ansvaret för undervisningen ligger på lärarna, men rektorn har en ledande funktion att fylla. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Därför anser vi att rektorer på sikt bör rekryteras bland behöriga lärare från certifieringsnivå 3 och högre. Detta är en modell vi är övertygade om kommer bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig styrning av skolan.
Sverigedemokraterna vill införa en digitaliserad elevpeng och på sikt en statligt finansierad elevpeng.
Elevpengens nivå bestäms av respektive kommun varför den varierar mycket mellan olika kommuner. De skolor som har ett större resursbehov, beroende på generella faktorer som geografisk plats och socioekonomisk bakgrund hos eleverna, får i dag ofta en högre elevpeng. Elevpengen motsvarar därför inte den enskilda elevens faktiska behov. Om en elev flyttar till en annan kommun så uppdateras inte elevpengen direkt varför överflyttningen av elevpengen fördröjs. Sverigedemokraterna vill därför se ett nytt register baserat på socioekonomiska faktorer som drivs och tas fram av SCB, enligt Skolkommissionens förslag.
Tyvärr finns det skolor, främst i våra utsatta områden, som inte längre fungerar och som inte uppfyller minimikraven när det gäller trygghet och undervisning. Ytterst ansvarig för den enskilda skolan och dess resultat är skolans rektor. En kompetent rektor med gott ledarskap är grunden för en god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet. Det finns exempel i andra länder, exempelvis Storbritannien, på att skolorna leds av statligt tillsatta rektorer som fått ett omfattande mandat för att kunna förändra skolorna från grunden.
Vi saknar i dagsläget 5 000–6 000 behöriga lärare, och intresset att söka till landets lärarutbildningar är ljumt. Yrket är helt enkelt inte attraktivt på grund av usel löneutveckling och en på vissa håll helt oacceptabel arbetsmiljö.
Vår mest genomgripande reform innebär införande av karriärtjänster för lärare, vilket innebär kraftiga lönelyft men också större ansvar för lärare som stannar och utvecklas i yrket.
Sverigedemokraterna vill se över och utreda hur vi skall få en effektivare och bättre lärarutbildning som producerar lärare vilka kan ta sig an de utmaningar svensk skola står inför. Vi behöver både höja lärarnas status samt ge nyutbildade lärare de verktyg de behöver för att klara av dagens klassrumsklimat.
I dagsläget styrs det svenska skolsystemet av 53 olika myndigheter. Det anser vi är alltför många eftersom det leder till otydlighet och försämrad effektivitet. Vi vill effektivisera myndighetsstrukturen så att inga myndigheter inom utbildningsväsendet har överlappande ansvarsområden. Likaså vill vi slå ihop olika myndigheter där uppdragen kan sammanföras till en gemensam myndighet. På sikt vill vi ha en myndighet med ett övergripande ansvar för lägre utbildning.
Det är viktigt att Skolinspektionens inspektioner sker oanmält och regelbundet för att komma tillrätta med eventuella missförhållanden eller missbruk av skattepengar. Vi vill att Skolinspektionen skärper sin tillsyn betydligt så att ingen skola ska kunna missbruka skattepengar till nackdel för eleverna.
Bristen på behöriga lärare inom matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen är av ett sådant slag att vi behöver vidta särskilda åtgärder för att snabbt få fler kompetenta och behöriga lärare i dessa ämnen.
Vi i Sverigedemokraterna vill att personer med masterexamen i ovan nämnda ämnen ska erbjudas en två terminer lång pedagogikutbildning vi ett flertal av landets lärosäten, vilket i kombination med masterexamen eller magisterexamen ska leda till lärarbehörighet för högstadiet och gymnasiet.
Under dessa två terminer betalas en studielön på 25 000 i månaden, vilket finansieras av staten och som vi budgeterar för.
Sverigedemokraterna kommer också att verka för ett återinförande av ämnesbetyg på gymnasiet, alltså ett avskaffande av det nuvarande systemet där eleverna får betyg i varje kurs. Det har kommit många rapporter om ökad stress, osäkerhet och orättvisor med de nuvarande kursbetygen. Inte minst för elevernas skull skall ämnesbetygen återinföras.
Elever som studerar på folkhögskolor får endast ett studieomdöme efter avslutad kurs. Eleverna kan dessutom välja huruvida de vill få ett studieomdöme eller inte. Det innebär att det finns elever som kan studera på folkhögskola under flera år utan att varken få ett omdöme eller ett betyg som bekräftar de kunskaper som de har tillgodogjort sig. Vi anser att detta är orättvist då det kan drabba elever som kanske i ett senare skede vill söka sig vidare till högskola eller universitet. Därför vill vi införa frivilliga betyg på folkhögskolorna. På detta sätt kan vi möjliggöra för de elever som har studerat på en folkhögskola att kunna söka sig vidare till studier på högskola eller universitet.
Sverigedemokraterna vill också att en nivågruppering av matematik införs på två nivåer, en särskild och en allmän nivå. På samma sätt skall svenska och engelska nivågrupperas. Denna nivågruppering skall ske från och med årskurs fyra. Med en undervisning där en nivågruppering inte sker riskerar elever som lär sig lite långsammare att hamna efter i undervisningen och tappa sugen. Och de elever som lär sig lite snabbare slipper riskera att tappa sugen för att de saknar utmaningar.
Det finns många ungdomar i gymnasieskolan som inte fullföljer sina utbildningar. Det finns en kategori ungdomar som snabbt vill ut på arbetsmarknaden och börja försörja sig själva och som därför inte är motiverade att studera teoretiska ämnen på gymnasiet. Genom att ungdomar i praktiken tvingas att läsa treåriga program bidrar det nuvarande systemet till att fler ungdomar hoppar av gymnasiet. Därför vill vi återinföra de tvååriga praktiska gymnasieprogrammen med minskat teoretiskt innehåll. Den som så vill kan sedan bygga på sin tvååriga utbildning med ett tredje år.
Teknikgymnasium finns redan som en etablerad institution. I korthet är det ett samarbete mellan gymnasieskolor och lokalt näringsliv som anpassar utbildningen till industrins behov. Verksamheten kvalitetsstämplas av en organisation, Teknikcollege, som har initierats av Industrirådet, som i sin tur består av fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att Teknikcollege kan utvecklas genom statlig finansiering och som Sverigedemokraterna budgeterar för.
Det förutspås ett dramatiskt underskott på över 100 000 förvärvsarbetande med industriutbildning på gymnasial nivå fram till år 2035. Vi är övertygade om att vi behöver satsa på att få fler gymnasieingenjörer som i ett senare skede kommer att söka sig dit jobben finns eller vidareutbilda sig för framtidens arbetsmarknad. Vissa val på gymnasiet kan för studenterna verka intressanta men leder sedan inte till ett arbete efter avslutade studier.
Vi vill ge dessa ungdomar en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad teknikbrygga. Det innebär att man under två terminer stärker sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man får en termin betald praktik hos en lokal industri. Vi gör här en kraftig satsning på att dels ge ungdomar en chans på arbetsmarknaden, dels förse industrin med lämplig arbetskraft.
Vi budgeterar inte för regeringens satsning på fler anställda i lågstadiet. Vi har i stället en egen satsning för utökad personal i förskolan.
Vi budgeter inte heller för regeringens statliga satsning på lärarlöner, till förmån för en egen satsning gällande höjandet av lärarlönerna.
Sverigedemokraterna budgeterar för en nationell lektionsdatabank där landets alla skolor både skall kunna lägga in lektioner samt ta del av lektioner, både som inspiration och som en viktig hjälp åt vikarier. Denna bank skulle tjäna många syften som t.ex. källa för forskning och pedagogisk undervisning på lärarhögskolorna.
Sverigedemokraterna vill ha en nationell plattform för studievägledare och yrkesvägledare. Detta råd skall till en början ge riktlinjer om vad tjänsterna skall innebära, krav och verksamhetsbeskrivning. Viktigt är också att delge alla konsulenter vederhäftig information om arbetsmarknadsläget och vilka möjligheter praktiska respektive teoretiska utbildningar ger. Detta råd är att se som en början som sedermera skall utvecklas mer och bli mer obligatorisk och fast i sina ramar.
Många studenter på idrottsgymnasierna tränar oerhört hårt, vilket de skall göra. Tyvärr innebär detta att en del av studenterna kan behöva ett extra år, vilket Sverigedemokraterna vill ge dem möjlighet till.
Sverigedemokraterna vill utreda införandet av skoluniform. Vilka är möjligheterna och kostnaderna? Vilket är bäst, obligatorisk uniform eller skall det ske på frivilligt basis? Vi budgeterar för en grundlig genomlysning av frågan en gång för alla.
Regeringen drar kraftigt ned på anslaget för fortbildning av lärare och skolpersonal i årets budget. Vi tycker detta är ett viktigt område och satsar betydligt mer än regeringen på detta område. Bland annat måste ledarskapsutbildningen för lärare förstärkas i dagens skola.
Idag finns det fem introduktionsprogram i gymnasieskolan. Syftet med programmen är att obehöriga elever ska ges möjlighet att komma in på ett nationellt program eller få ett arbete. Ett av de fem programmen är språkintroduktionsprogrammet, som är ett program som är avsett för ungdomar som nyss har anlänt till Sverige. Utbildningen har därför stort fokus på det svenska språket. Skillnaderna i förkunskaper hos eleverna på programmet skiljer sig kraftigt åt. För att ge varje individ en större chans att lyckas bör därför en ny nivåindelning införas i dessa program. Vi vill dela upp eleverna i två olika grupper: de som har genomgått grundskola och de som inte har genomgått grundskola.
Människor med praktisk utbildning är på många håll en bristvara på arbetsmarknaden. Vi har också många ungdomar som inte klarar av eller vill fullfölja en teoretisk utbildning. För dessa människor kan praktiska yrken vara en framkomlig väg in på arbetsmarknaden. Dessutom har vi i dag många människor som kommit till Sverige från ett annat land i vuxen ålder och som vid ankomsten saknar relevant akademisk utbildning – för dessa kan en yrkesutbildning vara det enda realistiska alternativet. För såväl arbetsgivare som arbetstagare är ett utökat stöd till yrkeshögskolan en välkommen satsning. Vi Sverigedemokrater budgeterar därför för en rejäl satsning på denna utbildningsform.
För att säkerställa att framtida lärare är lämpliga att undervisa skall lärarutbildningarna ha ett inträdesprov innan studenterna blir antagna till utbildningen. Provet skall testa studenternas kunskaper och ledaregenskaper som klasslärare. Vid underkänt skall studenten inte bli antagen till utbildningen.
I dagsläget håller de olika lärarutbildningarna olika hög kvalitet. Därför vill vi införa nationella prov på lärarutbildningar för att kunna stämma av att utbildningarna håller lika hög kvalitet i hela landet vid alla lärosäten. Dessa prov ska ske regelbundet och ämnesvis.
Den viktiga interaktionen mellan lärare och student har minskat över tid allt eftersom varje lärare fått ansvar för ett ökat antal studenter och att lärartätheten har minskat. Detta innebär en kraftig sänkning av utbildningskvaliteten, vilket på sikt även riskerar att påverka kvaliteten på svensk forskning negativt. Sverigedemokraterna väljer därför att satsa extra resurser i enlighet med vad som framkommer i budgetmotionen. Framförallt skall satsningen ske med fokus på områdena naturvetenskap och teknik.
De senaste decennierna har den lärarledda undervisningstiden stadigt minskat, speciellt gäller detta utbildningar inom de naturvetenskapliga disciplinerna. Denna nedgång i den lärarledda undervisningen påverkar utbildningarnas kvalitet starkt negativt. Vi måste bryta denna trend och återigen öka den lärarledda undervisningstiden. Dels satsar vi mer pengar på undervisningen i syfte att öka lärartiden per student, dels avskaffar vi det så kallade produktivitetsavdraget som drabbar alla högskolor i landet.
Vi vill försiktigt börja öka basanslagen för att underlätta karriärvägarna för forskare och för att öka lärosätenas frihet att kunna styra forskningen till det de själva finner bäst. Vi tror att kvaliteten på sikt blir bättre genom denna omprioritering, och vi tror att lärosätena fungerar effektivare om vi för ner mer makt till verksamheten på vissa områden.
Vi vill finansiera en del forskning genom ett statligt forskningsinstitut. Exempel på detta finns i en del andra framgångsrika europeiska länder. Sverige har redan ett embryo till ett tekniskt institut – RISE, en paraplyorganisation som samlar till exempel SP, CBI och Innventia. Sverigedemokraterna vill öppna upp för att RISE ska kunna utöka sin verksamhet och utveckla kvaliteten i sina satsningar som ett led i vår strävan att främja företagsnära, tillväxtdrivande forskning.
Sverigedemokraterna gör en extra satsning på metallurgiforskning vid Luleå universitet då vi anser att Sverige har stor potential att utveckla denna viktiga basnäring ytterligare. Detta är en näring som vårt välstånd är beroende av och här skall vi ligga i en världsledande position.
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 16 Utbildning och Universitetsforskning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Statens skolverk |
1 124 218 |
|
|
1:2 |
Statens skolinspektion |
405 298 |
+100 000 |
|
1:3 |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
722 806 |
|
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
40 099 |
−2 000 |
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
3 685 198 |
+4 416 000 |
|
1:6 |
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan |
296 950 |
|
|
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m. |
4 436 000 |
|
|
1:8 |
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. |
190 220 |
|
|
1:9 |
Bidrag till svensk undervisning i utlandet |
102 540 |
|
|
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
308 985 |
|
|
1:11 |
Bidrag till vissa studier |
17 525 |
|
|
1:12 |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
115 581 |
|
|
1:13 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
2 570 034 |
|
|
1:14 |
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
2 204 750 |
|
|
1:15 |
Upprustning av skollokaler och utemiljöer |
680 000 |
|
|
1:16 |
Fler anställda i lågstadiet |
2 300 000 |
−1 300 000 |
|
1:17 |
Skolforskningsinstitutet |
23 756 |
|
|
1:18 |
Praktiknära skolforskning |
18 543 |
|
|
1:19 |
Bidrag till lärarlöner |
4 457 100 |
−2 657 000 |
|
1:20 |
Särskilda insatser inom skolområdet |
163 418 |
|
|
1:21 |
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling |
1 000 000 |
−50 000 |
|
2:1 |
Universitetskanslersämbetet |
144 539 |
|
|
2:2 |
Universitets- och högskolerådet |
174 578 |
|
|
2:3 |
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 756 305 |
|
|
2:4 |
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 131 629 |
|
|
2:5 |
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
2 066 875 |
|
|
2:6 |
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 193 198 |
|
|
2:7 |
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
2 123 478 |
|
|
2:8 |
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 564 290 |
|
|
2:9 |
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 739 036 |
|
|
2:10 |
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 630 355 |
|
|
2:11 |
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 396 659 |
|
|
2:12 |
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 118 416 |
|
|
2:13 |
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 549 701 |
|
|
2:14 |
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
886 763 |
|
|
2:15 |
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
720 949 |
|
|
2:16 |
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 559 586 |
|
|
2:17 |
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 161 006 |
|
|
2:18 |
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 545 942 |
|
|
2:19 |
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
674 320 |
|
|
2:20 |
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
385 307 |
|
|
2:21 |
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
664 465 |
|
|
2:22 |
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
238 163 |
|
|
2:23 |
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 067 905 |
|
|
2:24 |
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
335 303 |
|
|
2:25 |
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
797 279 |
|
|
2:26 |
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
265 079 |
|
|
2:27 |
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
554 525 |
|
|
2:28 |
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
244 069 |
|
|
2:29 |
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
935 565 |
|
|
2:30 |
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
236 817 |
|
|
2:31 |
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
247 764 |
|
|
2:32 |
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
96 517 |
|
|
2:33 |
Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
610 073 |
|
|
2:34 |
Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
113 742 |
|
|
2:35 |
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
202 136 |
|
|
2:36 |
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
50 405 |
|
|
2:37 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
103 938 |
|
|
2:38 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
34 406 |
|
|
2:39 |
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
501 449 |
|
|
2:40 |
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå |
74 480 |
|
|
2:41 |
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
432 085 |
|
|
2:42 |
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå |
76 988 |
|
|
2:43 |
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
455 713 |
|
|
2:44 |
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå |
98 016 |
|
|
2:45 |
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
393 975 |
|
|
2:46 |
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
68 748 |
|
|
2:47 |
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
397 872 |
|
|
2:48 |
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
63 057 |
|
|
2:49 |
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
309 935 |
|
|
2:50 |
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå |
50 523 |
|
|
2:51 |
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
364 670 |
|
|
2:52 |
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå |
63 124 |
|
|
2:53 |
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
162 576 |
|
|
2:54 |
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
19 689 |
−9 000 |
|
2:55 |
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
64 579 |
|
|
2:56 |
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
11 214 |
|
|
2:57 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
131 513 |
|
|
2:58 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
19 787 |
−10 000 |
|
2:59 |
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
421 111 |
|
|
2:60 |
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
83 707 |
|
|
2:61 |
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
30 076 |
|
|
2:62 |
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
20 776 |
|
|
2:63 |
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet |
3 344 601 |
|
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
732 248 |
|
|
2:65 |
Särskilda medel till universitet och högskolor |
432 125 |
|
|
2:66 |
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning |
2 583 230 |
|
|
2:67 |
Särskilda bidrag inom högskoleområdet |
45 116 |
|
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
6 007 846 |
−20 000 |
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
360 061 |
|
|
3:3 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning |
163 492 |
|
|
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
947 356 |
|
|
3:5 |
Rymdstyrelsen: Förvaltning |
34 464 |
|
|
3:6 |
Institutet för rymdfysik |
55 428 |
|
|
3:7 |
Kungl. biblioteket |
370 085 |
|
|
3:8 |
Polarforskningssekretariatet |
48 024 |
|
|
3:9 |
Sunet |
49 183 |
|
|
3:10 |
Centrala etikprövningsnämnden |
7 342 |
|
|
3:11 |
Regionala etikprövningsnämnder |
41 377 |
|
|
3:12 |
Särskilda utgifter för forskningsändamål |
99 995 |
|
|
4:1 |
Internationella program |
81 589 |
|
|
4:2 |
Avgift till Unesco och ICCROM |
30 886 |
|
|
4:3 |
Kostnader för Svenska Unescorådet |
10 380 |
|
|
4:4 |
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning |
21 043 |
|
|
|
Summa |
77 965 638 |
+468 000 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:5 |
Utreda 1 skolmyndighet, frivilliga betyg på folkhögskola |
|
+30 000 |
|
1:5 |
Statligt tillsatt rektor |
|
+100 000 |
|
1:5 |
Pliktskola |
|
+50 000 |
|
1:5 |
Utreda allmän/särskild samt 2-årigt gymnasium |
|
+20 000 |
|
1:5 |
Nationella prov på lärarutbildningen |
|
+25 000 |
|
1:5 |
Inträdesprov lärarutbildningen, lämplighetstest |
|
+50 000 |
|
1:2 |
Utökat antal personal Skolinspektionen oanmälda besök |
|
+100 000 |
|
1:5 |
Digital elevpeng, personal samt drift |
|
+30 000 |
|
1:5 |
Utreda ämnesbetyg samt delat språkintroduktionsprogram |
|
+55 000 |
|
1:16 |
Kringpersonal och it-personal |
|
+1 000 000 |
|
1:19 |
Singaporemodellen |
|
+1 800 000 |
|
1:5 |
Förskolan |
|
+675 000 |
|
1:5 |
Grundskolan samt fritis |
|
+1 495 000 |
|
1:5 |
Gymnasium |
|
+575 000 |
|
1:5 |
Högskola och forskning |
|
+975 000 |
|
Stefan Jakobsson (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Richard Jomshof (SD) |
|
Christina Östberg (SD) |
|