Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om restriktivitet vid inrättande av nya miljözoner och tillkännager detta för regeringen.
Dagens bestämmelser om miljözoner, som omfattar trafik med tunga fordon som inte uppfyller särskilda utsläppskrav, kan komma att utökas till att även gälla personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar. Detta då Transportstyrelsen föreslår två nya typer av miljözoner, klass 2 och klass 3, för att förbättra luftkvaliteten i tätorter. Den mest restriktiva miljözonen av klass 3 förbjuder lätta fordon som inte är helt utsläppsfria på platser där en sådan zon införs.
Även enligt Transportstyrelsens egen rapport skulle förslaget, som det är formulerat, komma att drabba såväl berörda hushåll som samhällsekonomin. Enligt den redovisade fallstudien skulle förslaget för Stockholms stad innebära att 42 000 hushåll år 2020 skulle förhindras att köra den egna bilen till hemadressen. Kostnaderna för hushållen i Stockholmsområdet skulle enligt rapporten uppgå till 9,4 miljarder kronor för byte av bil samtidigt som samhällsvinsterna blir mycket blygsamma. Att åstadkomma en god luftkvalitet är en viktig ambition, men enligt Transportstyrelsens rapport verkar redan utvecklingen av fordonsflottan i en riktning som innebär att utsläppen kraftigt kommer att minska även utan ytterligare åtgärder.
Dessutom är effekterna för företagen som verkar i berörda områden inte utredda. Klart är att ett sådant förslag som presenterats skulle ha en stor negativ inverkan på det lokala och regionala näringslivet.
Ironiskt nog verkar förslaget dessutom inte ligga i linje med de uppställda klimatmålen, då exempelvis drivmedel som biodiesel inte skulle kunna användas på många platser där bensinbilar med högre klimatpåverkan potentiellt skulle vara tillåtna. Hushållen skulle också på mycket kort tid behöva byta ut de fordon de redan har, i många fall relativt nya fordon, vilket knappast är förenligt med idén om att värna befintliga resurser.
Givet de högst tveksamma miljövinsterna i förhållande till förslagets uppskattade kostnader, bör förslagets konsekvenser ytterligare utredas och arbetas om för att minimera de uppenbara risker som föreligger för berörda hushåll och näringsliv, såväl som samhällsekonomin i stort. Om det dessutom är kommunerna själva som ska fatta beslut om inrättande av miljözoner föreligger stora risker för godtycke, något som kan bli särskilt besvärligt om det inte heller framgår hur en miljözon kan avskaffas längre fram.
Maria Plass (M) |
|
Jan Ericson (M) |
Jörgen Andersson (M) |
Anette Åkesson (M) |
|