Motion till riksdagen
2017/18:2742
av Jenny Petersson (M)

Stärk elevhälsan för ungas psykiska hälsa


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elevernas psykiska hälsa och om att se över skollagen för att tydliggöra och följa upp det hälsofrämjande arbete som elevhälsan utför i skolan och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Begreppet psykisk ohälsa är väldigt brett. Det inkluderar allt från lindriga depressioner och oro – som är naturliga reaktioner på händelser i vardagen – till bipolär sjukdom och andra psykiatriska tillstånd. Här emellan finns också ett vitt spektrum av behandlingar av olika typer och grader.

Ifjol hade Bris nästan 10 000 kontakter med barn om psykisk ohälsa. Det är samtal om panikångest, om ensamhet och om självmordstankar. I Bris årsrapport från 2016 finns beskrivningar om barns psykiska ohälsa, och där lyfts kopplingar till skolan och hur barnets skolgång påverkas liksom att skolan i många fall inte förmår att ge rätt stöd till barn. Samtidigt kommer rapporter från lärare och elevhälsa om att de inte räcker till för att stötta sina elever. Skolan är en plats där barn tillbringar en stor del av sitt liv, det är oacceptabelt att vardagen ska bestå av att må dåligt. De vuxna som finns i barnets vardag, till exempel i skolan, måste ha tid och kunskap att kunna se och möta barn som behöver lite stöd. Skolan har också avgörande betydelse för hur många som lyckas mindre väl och därigenom löper ökad risk för allvarliga psykiska problem.

Allt fler tonåringar, och framför allt flickor, uppger att de mår psykiskt dåligt enligt den senaste undersökningen om skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten. Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent, den största sedan studien började på 1980-talet.

I nya skollagen som fastställdes 2010 ska fokus ligga på det hälsofrämjande arbetet. Elevhälsan ska enligt skollagen omfatta medicinska, psykosociala, förebyggande och hälsofrämjande insatser, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Här finns dock utmaningar när det gäller samverkan med hälso- och sjukvården i region/landsting. För trots satsningar på elevhälsan ökar den psykiska ohälsan på skolorna dramatiskt.

Det behövs mer kunskap om hur skolan bäst kan arbeta för att främja barns psykiska hälsa, därför bör regeringen överväga att i enlighet med vad som anförs ovan se över skollagen för att tydliggöra och följa upp det hälsofrämjande arbete som elevhälsan utför.

 

 

Jenny Petersson (M)