Förslag till riksdagsbeslut
Hamnkonflikten i Göteborg har visat på hur märklig den svenska konflikträtten är. När inte ens arbetsgivare som tecknat kollektivavtal går fredade har det gått alldeles för långt. Likaså när sympatiåtgärder drabbar helt oskyldiga arbetsgivare, ibland i helt andra branscher. Ett fackförbund kan ta ut egna medlemmar på ett avtalsområde som inte berörs av förhandlingarna i sympatistrejk. Detta kan i längden leda till konkurs av rent godtycke. Det är rimligt med en proportionalitetsprincip, som säger att alla förhandlingsåtgärder verkligen måste vara uttömda innan man får utlösa en konflikt. När parterna inte inser att man skadar arbetstagare, som exempelvis i Göteborgs hamn där anställda blev uppsagda på grund av konflikten, är det något som måste regleras. Dessutom är det rimligt med en lag som påvisar vad som är en samhällsfarlig konflikt, men någon sådan finns inte.
Arbetsmarknadens parter borde själva lösa sina konflikter och komma fram till ett huvudavtal som reglerar ovanstående men detta har misslyckats, och därför är det nödvändigt med lagstiftning på området.
Katarina Brännström (M) |
|