Förslag till riksdagsbeslut
Skolan är det viktigaste verktyget för att ge unga människor rätt livschanser. Rätt hanterad är skolan en språngbräda för social rörlighet. Väl utbildade människor är också avgörande för att möta arbetsgivare och arbetsmarknadens behov. Skolan behöver hela tiden utvecklas för att gå hand i hand med de utmaningar eleverna kommer att möta i framtiden som medborgare, som anställda och som egenföretagare.
Digital kompetens är ett område där svensk skola behöver ta stora kliv framåt. Digitaliseringen sveper som en svallvåg över Sverige. Det märks på en rad olika sätt. De flesta människor ägnar lång tid varje dag på nätet. Näthandel utmanar traditionell handel. Mediekonsumtionen blir i allt större utsträckning digital. Modern industriell produktion är uppkopplad, internationell och sker i komplexa värdekedjor. Listan kan göras längre. Poängen är att vi möter ett samhälle som erbjuder helt andra möjligheter och utmaningar än tidigare. För att möta det krävs att unga människor ges en digital kompetens som en del av sin utbildning. Där finns mycket kvar att göra. Lärarna är skolans viktigaste resurs. Lärare som klarar av att knyta samman en pedagogisk idé med moderna, digitala hjälpmedel bidrar enligt skolforskningen till att elever presterar bättre i skolan. Eleverna står också bättre rustade för det samhälle de ska möta. För att kunna verka i skolan behöver man en lärarbehörighet/legitimation. För att få lärare med rätt förutsättning vad gäller digital kompetens behöver lärarutbildningarna utvecklas. Digital kunskap bör därför ta en större plats på lärarutbildningarna. Det är också rimligt att de lärare som är yrkesverksamma erbjuds relevant fortbildning. Där har arbetsgivarna, huvudmännen, det yttersta ansvaret, men ett ansvar vilar också på lärosätena att erbjuda moderna kurser och program för fortbildning inom digital kompetens.
För att ta vara på möjligheter med digitalisering är det angeläget att skolforskningen utvecklas. Kopplingen mellan digitala hjälpmedel, pedagogisk idé och skolresultat finns belagd. Däremot finns mycket mer att beforska. Det gäller inte minst inom didaktik, hur lärarna praktiskt i sin yrkesroll bäst använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Skolforskningen är i sig viktig för vad man lär sig på exempelvis en lärarutbildning eller en lärarfortbildning. Det bör övervägas hur skolforskningen om digital kompetens kan stärkas.
Skolhuvudmännen, kommunen eller den fristående skolan är de som har huvudansvaret för att de enskilda skolorna har rätt infrastruktur. De har också i kraft av chefs- och ledarskap att utveckla sina respektive skolor med ny teknik och utvecklad undervisning. En digital strategi för skolan är under framtagande. Det är klokt. Strategin omfattar skolan till och med gymnasiet. Det är rimligt att överväga att utveckla eller komplettera strategin med en digital strategi också för den högre utbildningen i Sverige. Rimligen finns många möjligheter inom digital kompetens på högskolor och universitet.
I Sverige växer en edtech-sektor fram med många spännande och snabbt växande företag som sysslar med olika it-lösningar inom skola och utbildning. Ett exempel bland många är lösningar för digitala prov och digital rättning av prov i skolan. Dessa och andra lösningar är exempel på saker som kan bidra till att utveckla skolor och undervisning i Sverige. Möjligheterna med edtech är närmast gränslösa, och Sverige ligger inom detta område i framkant i världen. För att den branschen ska fortsätta utvecklas positivt krävs politiska reformer. Sverige behöver dels en ny regering som ser till att ge entreprenörskap bättre villkor än vad vi ser idag. Dels bör skolor bättre ta vara på alla de möjligheter som edtech erbjuder.
|
Lars Hjälmered (M) |
|