Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka resenärernas möjlighet att påverka för att uppnå ett ökat kollektivtrafiknyttjande och därmed främja hushållens konsumtion av mer hållbara transporttjänster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Vår största utmaning inför framtiden är hoten mot vår miljö och vårt klimat. Ansträngningar behöver göras på alla håll för att komma till rätta med de fotavtryck vi sätter för framtiden.
Transporter av såväl personer som gods genererar växthusgaser av stora mått. Vi måste helt enkelt bli smartare med våra transportbehov.
Många hushåll är idag hänvisade till att lösa sina transportbehov helt själv. Det gäller både i täta och glesa samhällen. Bostäder, förskola och skola, arbetsplatser, butiker för dagligvaror m.m. hänger ofta inte samman med de linjedragningar trafikhuvudmännen beslutat. För tids vinnande är det därför ofta som vuxna tar bilen, skjutsar barn till förskola eller skola, tar bilen till arbetet och handlar på vägen hem för att sedan hämta barn.
Det behöver göras stora insatser för att ändra på dessa mönster från såväl beslutsfattare, samhällsplanerare som trafikoperatörer.
Gång- och cykeltrafik har de senaste åren fått större utrymme i den regionala planeringen och även lyfts fram som en viktig satsning i statsbudgeten. Kollektivtrafikens planering behöver också få en mer framskymtande roll för att det dagliga resandets utbud, tillförlitlighet och bekvämlighet ska öka.
Vi behöver lyssna mer på kunderna – på resenärerna. Olika resenärsundersökningar genomförs av bland annat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och Svensk Kollektivtrafik, men resultaten visar väldigt lite på att resenärernas synpunkter har beaktats.
Lagen om kollektivtrafik som trädde i kraft 2012 förutsatte att kollektivtrafikföretag och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skulle få bättre förutsättningar att sätta resenärernas behov i centrum när kollektivtrafiktjänster utformas. Tanken var att genomföra denna goda ansats genom införandet av samråd vid upprättandet av trafikförsörjningsprogram, där även företrädare för kollektivtrafikresenärer skulle ingå.
Av de utvärderingar som har gjorts kan dock konstateras att övergången från bil till kollektivtrafik inte vill lyfta och att kollektivtrafikresenärerna inte är mer nöjda med sitt resande. En anledning kan vara att resenärerna har svårt att nå fram med sina åsikter – bli lyssnade på när beslut ska tas om kollektivtrafikplanering.
Det finns ännu ingen resenärsorganisation, likt Passagerpulsen i Danmark, i vårt land som kan utföra egna undersökningar, anställa egna experter och i samråden framföra relevanta synpunkter från kollektivtrafikens konsumenter.
Regeringen betonar i utgiftsområde 22, under Åtgärder för ökat resande med kollektivtrafik, vikten av att staten bidrar aktivt till att förbättra förutsättningarna för personer att resa med kollektivtrafiken och ett behov av att återkomma med ytterligare satsningar på transportinfrastruktur, förbättringar av regelverk och främjande av hållbar och god samhällsplanering framöver.
Det är angeläget att konsumentpolitiken också speglar detta och att resenärerna ges möjligheter att formulera sina behov av en god kollektivtrafik för alla i hela landet.
|
Pia Nilsson (S) |
|