Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personlig konkurs och skuldsanering och tillkännager detta för regeringen.
Tyvärr ökar antalet personer i Sverige som är överskuldsatta. En enklare tillgång till krediter kan i vissa fall vara till nytta för den enskilde men i alltför många fall så leder det till en långvarig skuldsättning.
För de överskuldsatta som inte av egen kraft kan betala tillbaka sina skulder finns det idag i huvudsak två möjligheter att komma tillbaka till ett liv med en fungerande personlig ekonomi. Den ena vägen är att man genom tvång sätts i personlig konkurs i en domstol. Vid en sådan så förlorar den enskilde all förfoganderätt över sina tillgångar och en konkursförvaltare tar över. Till skillnad mot när en juridisk person går i konkurs så blir dock den enskilda personen skuldfri när konkursen är personlig. Här skiljer sig Sverige också från många andra länder där en fysisk person en tid efter en personlig konkurs kan gå vidare för att åter bygga upp sin ekonomi. Detta gör att en personlig konkurs i realiteten inte är en väg ut ur överskuldsättning. Här finns anledning att se över regelverket så att en personlig konkurs i Sverige får en liknande innebörd som i andra länder.
Den andra vägen är en personlig skuldsanering som bestäms och fastställs av kronofogden. Den som får skuldsanering får leva på existensminimum under normalt fem år. Alla inkomster som den enskilde har utöver miniminivån används för att betala av skulderna. Skuldsanering är ofta en bättre väg att gå än personlig konkurs. Problemet är dock att den enskilde under denna relativt långa tidsperiod har väldigt få incitament att förbättra sin ekonomiska situation, exempelvis genom att arbeta mer. Det kan därför finnas anledning att se över om man inte dels bör korta ned det antal år som en skuldsanering varar och dels lätta på regelverket så att den person som anstränger sig och arbetar också under skuldsaneringsperioden kan få behålla en större del av sin inkomst.
|
Lotta Olsson (M) |
|