Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de små företagens villkor vid offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.
Under hösten 2016 avslog en majoritet av finansutskottets, och sedermera även riksdagens, ledamöter ett kapitel med tillhörande lagparagrafer i regeringens proposition Nytt regelverk om upphandling (2015/16:195). Detta kapitel behandlade möjligheten att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor i samband med offentlig upphandling och var resultatet av en särskild utredning på temat i samband med att det nya EU-direktivet på upphandlingsområdet skulle implementeras. Dessa delar kom sedan att arbetas om i positiv riktning, även om flera av de invändningar som ursprungligen lyftes kvarstår. Det lagförslag som slutligen antogs av riksdagen innebär fortfarande en stor risk för att de små företagen kan komma att missgynnas.
Även om lagstiftningen i sin nuvarande tappning bara gäller över gränsvärdet gäller fortfarande kravet att huvudentreprenörer ska ställa krav även på underleverantörer. Att krav som ställs på huvudentreprenören ska gälla i hela leverantörskedjan framgår av upphandlingsdirektiven och kan inte ändras. Desto viktigare då att de krav som kan ställas formuleras på ett sådant sätt att konsekvenserna för små företag som agerar underleverantörer till större företag inte blir orimliga. Det bör bättre framgå för den som ska tolka lagstiftningen hur en bedömning i praktiken ska göras med avseende på de minsta företagen.
Där arbetsgivare och anställd de facto är samma person blir kollektivavtalens logik svår att tillämpa. Hur ska egenföretagare förhålla sig till skrivningarna i lagen och hur ska dessa tolkas av en upphandlande myndighet eller huvudentreprenör som har ett sådant litet företag som underentreprenör? Här skulle den nya lagstiftningen behöva ett ytterligare förtydligande om hur kraven på arbetsrättsliga villkor ska tolkas. Genom att upphandlingar under tröskelvärdet är undantagna är detta inte ett problem i mindre upphandlingar men en enskild gård som exempelvis drivs av en ensam bonde eller ett fåtal personer tillsammans kan mycket väl förekomma som underleverantör till ett större grossistföretag. Andra exempel kan vara enskilda konsulter, sjukvårdspersonal med flera som i eget företag säljer tjänster till ett större företag.
|
Maria Plass (M) |
|