Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1.1 i motionen.
Tabell 1.1
Tusental kronor
|
Utgifts- område |
Anslags- nummer |
|
Beslutad ram/anvisat anslag |
Förändring av ram/anslag |
Ny ram/ Ny anslagsnivå |
Avvikelse (SD) |
|
1 |
|
Rikets styrelse |
13 312 676 |
3 000 |
13 315 676 |
|
|
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
92 340 |
3 000 |
95 340 |
|
|
3 |
|
Skatt, tull och exekution |
10 985 564 |
38 000 |
11 023 564 |
|
|
|
1:1 |
Skatteverket |
7 357 366 |
18 000 |
7 375 366 |
|
|
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
1 884 273 |
20 000 |
1 904 273 |
|
|
4 |
|
Rättsväsendet |
43 816 641 |
58 000 |
43 874 641 |
|
|
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 291 510 |
23 000 |
1 314 510 |
|
|
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 984 |
35 000 |
74 984 |
|
|
5 |
|
Internationell samverkan |
2 019 191 |
144 300 |
2 163 491 |
|
|
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 420 554 |
144 300 |
1 564 854 |
|
|
7 |
|
Internationellt bistånd |
36 286 242 |
488 317 |
36 774 559 |
|
|
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
34 994 725 |
488 317 |
35 483 042 |
|
|
8 |
|
Migration |
32 685 319 |
6 736 000 |
39 421 319 |
32 685 319 |
|
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
23 728 000 |
6 228 000 |
29 956 000 |
–6 228 000 |
|
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
586 150 |
118 000 |
704 150 |
–118 000 |
|
|
1:9 |
Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m. fl. |
0 |
390 000 |
390 000 |
–390 000 |
|
9 |
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
70 404 164 |
40 000 |
70 444 164 |
|
|
|
4:6 |
Statens institutionsstyrelse |
1 011 750 |
40 000 |
1 051 750 |
|
|
10 |
|
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
107 080 805 |
91 000 |
107 171 805 |
|
|
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
810 000 |
91 000 |
901 000 |
|
|
12 |
|
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
89 491 398 |
–104 563 |
89 386 835 |
|
|
|
1:2 |
Föräldraförsäkring |
41 696 503 |
–104 563 |
41 591 940 |
|
|
13 |
|
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
32 635 380 |
70 000 |
32 705 380 |
32 635 380 |
|
|
1:3 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare |
6 379 887 |
48 000 |
6 427 887 |
–48 000 |
|
|
1:4 |
Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare |
3 598 643 |
22 000 |
3 620 643 |
–22 000 |
|
14 |
|
Arbetsmarknad och arbetsliv |
75 657 014 |
12 000 |
75 669 014 |
|
|
|
1:1 |
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader |
8 381 086 |
12 000 |
8 393 086 |
|
|
16 |
|
Utbildning och universitetsforskning |
73 057 713 |
0 |
73 057 713 |
73 057 713 |
|
|
1:3 |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
712 572 |
–2 000 |
710 572 |
2 000 |
|
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
41 249 |
2 000 |
43 249 |
–2 000 |
|
18 |
|
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
6 754 560 |
50 000 |
6 804 560 |
|
|
|
1:1 |
Bostadspolitisk utveckling |
24 000 |
50 000 |
74 000 |
|
|
20 |
|
Allmän miljö- och naturvård |
8 909 539 |
3 000 |
8 912 539 |
|
|
|
2:1
|
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader |
57 599 |
3 000 |
60 599 |
|
|
21 |
|
Energi |
2 876 398 |
203 000 |
3 079 398 |
2 876 398 |
|
|
1:8 |
Energiteknik |
440 000 |
203 000 |
643 000 |
–203 000 |
|
23 |
|
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
17 204 901 |
1 037 000 |
18 241 901 |
|
|
|
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
6 467 000 |
1 037 000 |
7 504 000 |
|
|
25 |
|
Allmänna bidrag till kommuner |
105 554 920 |
11 236 |
105 566 156 |
|
|
|
1:2 |
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader |
3 890 933 |
11 236 |
3 902 169 |
|
|
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget |
|
8 880 290 |
|
–7 009 000 |
Tabell 1.2
Tusental kronor
|
Utgifts- område |
Anslags- nummer |
|
Beslutat beställnings- bemyndigande |
Förändring av beställnings- bemyndigande |
Nytt beställnings- bemyndigande |
Tidsperiod |
Avvikelse (SD) |
|
2 |
1:10 |
Bidragsfastigheter |
30 000 |
20 000 |
50 000 |
2018 |
|
|
4 |
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet |
140 000 |
15 000 |
155 000 |
2018–2022 |
|
|
9 |
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
|
304 000 |
304 000 |
2018–2021 |
|
|
10 |
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
|
2 701 000 |
2 701 000 |
2018–2019 |
|
|
17 |
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
30 000 |
14 000 |
44 000 |
2018–2020 |
|
|
20 |
1:17 |
Klimatinvesteringar |
1 100 000 |
450 000 |
1 550 000 |
2018–2020 |
|
|
|
|
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget |
|
3 504 000 |
|
|
|
Sverigedemokraternas utgångspunkt är att nuvarande, såväl som föregående, regering har hanterat migrationspolitiken på ett närmast medvetet destruktivt sätt. Man har försatt landet i den djupaste krisen i modern tid. Som en konsekvens av detta behöver man återigen öka anslaget på migrationsområdet för att klara av hanteringen bara för innevarande år. Sverigedemokraternas inställning är att detta scenario aldrig hade inträffat med en långsiktig och ansvarstagande politik.
Anslagshöjningen för offentliga biträden ska täcka utgifterna som ökat med anledning av att fler asylärenden än tidigare beräknat behöver offentliga biträden och tolkar, samtidigt som kostnaden per ärende ökat. Med Sverigedemokraternas politik hade utgifterna på motsvarande post hållits nere. Regeringen presenterar dock ingen plan för minskade kostnader; tvärtom godtar man genom budgeten en ökning. Konkreta förslag för att minska kostnaderna är emellertid inte svåra att hitta. Exempelvis kan man begränsa tillgången till biträden, något som redan föreslagits. Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen påtalat behovet av att t.ex. minska rätten att överklaga migrationsärenden flera gånger om och begränsa rätten till tolkar om personen vistats i landet under en längre tid.
Vidare bedöms ett större antal asylansökningar än planerat hanteras under 2017, och således ökar också denna grupps ersättningar och bostadskostnader för innevarande år. Regeringen skjuter till 6,2 miljarder kronor för detta ändamål utöver det redan uppförda ramanslaget på 23 miljarder kronor. Ett alternativt sätt att hantera de skenande kostnaderna vore att sänka standarden på boendena, men i stället övertrasserar regeringen beslutade ramar och måste vända sig till riksdagen för att öka migrationsanslagen.
Utöver de befintliga anslagen införs ett nytt sådant, som riktar sig till ensamkommande asylbarn som fyller 18 år under asylprocessen. Det faktum att en omyndig, minderårig person blir myndig och vuxen i juridisk mening är ett skäl i sig att prioritera andra politikområden med problem av betydligt mer akut karaktär, såsom sjukvård och rättsväsen. Vidare satsas det redan astronomiska summor årligen på migrationspolitiken och man kan därför på goda grunder ifrågasätta regeringens respekt för de statliga finanserna och hur det är möjligt att de ekonomiska medlen ändå inte räcker till. Man vet också att åldersbedömningar blir allt viktigare i sådana här sammanhang då såväl nationella som internationella erfarenheter unisont pekar på att det råder hög osäkerhet avseende ålder och identitet, primärt från de grupper som toppar statistiken vad gäller asylansökningar. Sverigedemokraterna har en restriktiv syn på massinvandring på såväl ekonomiska som sociala grunder och säger därför nej till samtliga anslagshöjningar inom utgiftsområde 8.
Vi säger nej till satsningar på särlösningar och ineffektiva åtgärder som är och länge har varit svensk integrationspolitik. Vår ambition är breda lösningar som gynnar alla, inte enskilda särintressen. Genom att begränsa bidrag, ersättningar och garantinivåer till främst svenska medborgare stärker vi medborgarskapet, hushållar med landets begränsade resurser och skickar en tydlig signal till dem som söker sig till vårt land. För icke-medborgare som vill göra rätt för sig finns det en tydligt utstakad väg med ett attraktivt slutmål. I det fall personer enligt nuvarande regelverk är beviljade till ersättning men resurserna tagit slut menar Sverigedemokraterna att regeringen genom förändrade regleringsbrev bör omfördela medel inom anslaget i stället för att skjuta till resurser. Alternativet är att minska utgiftsnivåerna eller att inte genomföra åtgärderna över huvud taget.
Sverigedemokraterna motsätter sig regeringens förslag att öka Sameskolstyrelsens anslag med 2 miljoner kronor samt att dra av dessa pengar från Specialpedagogiska skolmyndigheten med samma belopp. Orsaken till regeringens ökning av Sameskolstyrelsens anslag sägs vara ökade lokalkostnader. Sameskolstyrelsen har under en rad av år kraftigt övertrasserat sin budget samt ökat kostnaderna på ett uppseendeväckande vis samtidigt som man inte har kunnat förklara sin kostnadsökning på ett relevant sätt. Ekonomisk oaktsamhet ska inte premieras, därför yrkar vi avslag på denna åtgärd.
Dagens investeringsstöd för installation av solceller, vilket enligt regeringen ska fortgå, kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter när Sverige redan har ett stort produktionsöverskott.
|
Oscar Sjöstedt (SD) |
|
|
Jimmie Åkesson (SD) |
Dennis Dioukarev (SD) |