Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fria från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Tabell 1
Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 328 554 |
|
|
1:2 |
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet |
192 276 |
|
|
1:3 |
Nordiskt samarbete |
15 595 |
+10 000 |
|
1:4 |
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet |
13 826 |
|
|
1:5 |
Inspektionen för strategiska produkter |
43 432 |
|
|
1:6 |
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning |
54 358 |
|
|
1:7 |
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) |
28 402 |
|
|
1:8 |
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) |
19 175 |
|
|
1:9 |
Svenska institutet |
123 724 |
+10 000 |
|
1:10 |
Information om Sverige i utlandet |
15 475 |
|
|
1:11 |
Samarbete inom Östersjöregionen |
174 215 |
|
|
|
Nytt anslag |
|
|
|
2:1 |
Internationella insatser |
|
+991 000 |
|
|
Summa |
2 009 032 |
+1 011 000 |
Sverigedemokraterna betraktar sig, i fallande ordning, som en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med detta vill partiet särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten samt bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. Våra länder har mycket gemensamt och det nordiska samarbetet är väl inarbetat sedan lång tid.
Tillsammans utgör vi världens tionde största ekonomi och våra länder är på många områden och i många sammanhang världsledande. De nordiska länderna delar gemensamma värderingar och ett gemensamt kulturarv, men även de gemensamma dragen i de nordiska språken är en hörnsten i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna. Därför vill Sverigedemokraterna anslå extra medel om 10 miljoner kronor för att bättra på den internordiska språkförståelsen och stötta insatser för kulturellt utbyte.
Svenska institutet har till uppgift att skapa förtroende för Sverige och svenska kompetenser och lägga grunden för långsiktiga relationer mellan Sverige och omvärlden. Genom möten, nätverksbyggande och dialog med omvärlden bidrar institutet till utveckling och skapar ett förtroende för Sverige, vilket underlättar för företag, universitet, kulturinstitutioner, kommuner och andra som är beroende av Sveriges attraktionskraft.
Svenska institutet tillhandahåller genom sitt ledarskapsprogram utbildning för utländska medborgare, och det finns idag ett nätverk av stipendiater som genomgått utbildningen där. Många av stipendiaterna har eller kommer att få viktiga poster och funktioner i sina hemländer, både inom näringslivet och det offentliga som t.ex. inom diplomatkåren.
Sverigedemokraterna vill ta vara på det nätverk av stipendiater som studerat på Svenska institutets ledarskapsprogram och utnyttja det mer effektivt. Därför vill Sverigedemokraterna att Svenska institutet tar fram en handlingsplan för hur Sverige ska kunna ta vara på detta nätverk, både ur diplomatisk synpunkt och handelssynpunkt. Sverigedemokraterna vill även se att Svenska institutet tar fram en kommunikationsplan och väljer 5–10 länder som man satsar mer på. Sverigedemokraterna vill därför satsa 10 miljoner kronor årligen på detta.
Sedan FN:s tillkomst har Sverige deltagit i många av organisationens fredsbevarande insatser, allt som allt uppgående till 120 internationella uppdrag i 60 länder. Under senare år har dock Sverige nästan helt valt bort att delta i FN-ledda fredsbevarande insatser, och i stället givit företräde åt EU- eller Natoledda insatser. FN har synbarligen valts bort som konflikthanterare av diverse svenska regeringar, vilket Sverigedemokraterna beklagar.
Sverigedemokraterna ser FN som det primära samarbetsorganet för att hantera konflikter och värna fred och säkerhet. En grundläggande förutsättning för internationella insatser ska vara ett tydligt mandat från FN:s säkerhetsråd.
Sverige bör efter förmåga, när vi finner starka motiv därtill, aktivt delta i insatser inom ramen för FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), samt verka för att stärka dessa organisationers kapacitet. Det är också av vikt att insatserna har tydliga mål och en genomtänkt strategi för att insatsen ska kunna bidra till fred och stabilitet. Internationella insatser får dock inte leda till att vårt eget lands fortbestånd ställs på spel. Därför bör extra medel tillskjutas Försvarsmakten som kompensation för de ekonomiska konsekvenserna av internationella insatser.
De internationella insatserna bör fortlöpande utvärderas. En väl genomförd analys kan ge viktiga lärdomar inför andra engagemang när det exempelvis gäller styrning, civil-militär samverkan, samverkan med mottagarlandets myndigheter, effekter för svensk kompetens och förmåga samt resultat på samhällelig nivå i mottagarlandet. En förutsättning för att kunna genomföra en utvärdering är att konkreta, uppföljningsbara mål formulerats för de svenska insatserna.
Enligt FN finns det lägen, särskilt i konflikt- och postkonfliktområden i Afrika, när det är nödvändigt med säkerhetsfrämjande insatser för att samtidigt också kunna bedriva ett effektivt biståndsarbete som främjar en positiv och hållbar utveckling i det aktuella landet. Även den svenska biståndsmyndigheten Sida vittnar om att utmaningarna för att bedriva det svenska biståndsarbetet kan vara större där det inte finns en fredsbevarande styrka på plats. Samtidigt ska påpekas att det också finns tillfällen då det är väldigt viktigt att på marken särskilja de militära insatserna och de rent civila insatserna, för att de civila och humanitära insatserna inte ska uppfattas vara inblandade i en militär konflikt. I den aktuella situationen i Mali menar vi att en fungerande FN-ledd fredsfrämjande insats i dagsläget är en förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt bistånd och nå en hållbar utveckling i landet.
Den aktuella insatsen i Mali har både ett FN-mandat och är ledd av FN. I FN:s säkerhetsråds resolution 2295 anges följande uppgifter som prioriterade för Minusma:
Därtill kommer vissa andra uppgifter, som att stödja maliska myndigheter i
Vi vill på sikt att de regionala styrkorna ska överta det fulla säkerhetsansvaret i regionen. Sveriges medverkan ska enbart ses som ett tillfälligt bidrag för att skapa förutsättningar för att Malis regering och omkringliggande länder, med intressen i regionen, ska kunna överta och säkerställa civilbefolkningens möjlighet att ta del av bistånd och för densamma att leva utan fruktan för sina liv och sin fysiska hälsa.
Utbildningsinsatsen i norra Irak välkomnar vi, även om denna insats inte leds av FN, Sveriges deltagande. Insatsen sker efter inbjudan av Iraks regering. Kampen mot terrorgruppen Islamiska staten (IS) och dess härjningar, som har orsakat ett närmast ofattbart lidande för det irakiska folket i allmänhet och dess etniska och religiösa minoriteter i synnerhet, är viktig för hela världssamfundet. När IS intog Iraks näst största stad Mosul 2014 kunde alla läsa i världspressen om hemska övergrepp på de uppskattat 35 000 kristna invånarna, av vilka i stort sett alla tvingades lämna staden. Från att år 2003 ha funnits ca 1,2 miljoner kristna bara i Irak, har många tvingats fly och antalet uppskattas ha sjunkit så lågt som till 180 000. Besläktad med de kristnas är situationen för övriga minoriteter, exempelvis yazidier, mandéer, turkmener, judar, romer och shabaker, vilka dessutom är betydligt färre till antalet.
Under augusti 2014 tvingades tusentals yazidier att fly upp i Sinaibergen där de riskerade att svälta ihjäl i brist på mat och vatten. IS lyckades också ta sitt barbariska terrorvälde till en ny nivå genom att institutionalisera sexuellt slaveri bland dess soldater, under premissen att våldtäkterna skulle föra icke-muslimer närmare gud.
FN:s expert på minoritetsfrågor har betecknat utvecklingen för området som förödande och oåterkallelig. I kölvattnet av den irakiska militärens offensiv våren 2015 har det även rapporterats om grova övergrepp begångna mot den sunnitiska befolkningen. Kriget har skapat en, på vissa platser, mycket allvarlig humanitär situation.
Även om IS på senare tid slagits tillbaka ordentligt återstår fortfarande områden som de kontrollerar.
Utbildningsinsatsen i norra Irak är i sig viktig, men inte tillräcklig för att på ett ändamålsenligt sätt kunna stödja de kurdiska och irakiska men även de kristna och yazidiska styrkorna. Därför vill Sverigedemokraterna bredda insatsen genom att regeringen utreder behov av och möjligheter till materiellt stöd. Vi avser inte krigsmateriel för strid utan annat specialiserat, materiellt stöd. Sådant stöd skulle kunna handla om kommunikations- och sjukvårdsutrustning och it-stöd.
Den svenska försvarsmakten har gjort ett utmärkt arbete i Afghanistan genom att ställa en trupp till förfogande i Mazar-e Sharif som en del av ISAF-operationen. Föredömligt och med egna förluster har de stött den afghanska nationella armén (ANA) och den afghanska polisen (ANP) samt tillfört rådgivare (OMLT) till ANA. Det svenska kriget mot talibaner har förts med syftet att hjälpa landets befolkning och att skapa demokrati. Som svenska medborgare kan vi därför känna stolthet över vårt historiska bidrag till landet.
Även om den svenska försvarsmakten (och övriga ISAF) utfört en föredömlig insats måste emellertid ändå en bortre gräns sättas för det svenska engagemanget i Afghanistan. Sverigedemokraterna menar att den gränsen har passerats och att det nu är folken i Afghanistans skyldighet att själva, tillsammans med regionala aktörer, ta hand om sin säkerhet och sätta motvärn mot talibaner.
Därför anser Sverigedemokraterna att det svenska deltagandet i utbildningsinsatsen RSM omgående bör avslutas.
|
Björn Söder (SD) |
|
|
Markus Wiechel (SD) |
Johan Nissinen (SD) |
|
Julia Kronlid (SD) |
|