Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell handlingsplan mot antisemitism och tillkännager detta för regeringen.
Begreppet ”antisemitism” betyder fördomar och fientlighet mot judar därför att de är judar. Antisemitismen har en lång historisk bakgrund med rötter i främlingsfientlighet, ekonomi, religion, nationalism, rastänkande och politik. Den kan uttryckas i till exempel ord eller handling och riktas mot judar som individer eller som kollektiv. Som historien har visat kan även antisemitism mynna ut i fördrivning och folkmord.
Tyvärr har antalet antisemitiska brott ökat i Sverige de senaste åren och alltfler vittnar om ett hårdare klimat med en ökande rädsla och där glåpord, hot och misshandel har blivit vardag.
Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå), Hatbrott 2015, anmäldes det under 2015 runt 280 hatbrott med antisemitiska motiv, vilket var den högsta noteringen hittills. Samtidigt befaras mörkertalet vara stort. När det gäller anmälda hatbrott med antisemitiska motiv var de vanligaste brottstyperna olaga hot/ofredande (46 %) och hets mot folkgrupp (37 %). Vanliga brottsplatser var brott via telefon eller sms (32 %) följt av brott på allmän plats (16 %).
Situationen är naturligtvis helt oacceptabel och kräver kraftfulla insatser från samhällets sida. I Sverige ska ingen behöva vara rädd för att gå utanför dörren eller behöva flytta för att man utsätts för glåpord, hot eller misshandel oavsett tro eller bakgrund. För att markera allvaret i denna typ av brott behöver vi därför ta fram en specifik och nationell handlingsplan mot antisemitism för att ytterligare vässa arbetet och vända den negativa utvecklingen.
|
Thomas Finnborg (M) |
|