Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att erkänna älvdalskan som ett minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
I dag talas älvdalska av 3 000–6 000 människor, varav de flesta bor kvar i Älvdalen i mitt hemlän Dalarna. Denna språkliga varietet har traditionellt räknats som en svensk dialekt.
Älvdalskan är utvecklad ur fornnordiskan och påminner allra mest om det språk som talades över hela Norden för 1 500 år sedan. Språket har ett helt eget ordförråd, en annorlunda grammatik och kan ofta te sig oförståeligt för oss som talar svenska. Men det finns även likheter med nutida språk. Många älvdalska ord påminner om engelska, och skriftspråket använder sig av samma slags tecken som isländskan.
Bland en stor del av befolkningen i Älvdalen finns det ett starkt intresse för att de kommande generationerna ska få lära sig älvdalska. Förra året fick Älvdalen en förskoleavdelning där det enbart pratas älvdalska, något som ses som mycket positivt hos invånarna. Barnens rätt att utveckla och tillägna sig det egna modersmålet förankrad i den svenska språklagen, som tillkom 2009.
2016 erkändes älvdalskan som ett eget språk och tilldelades en egen ISO-språkkod av organisationen SIL International. Älvdalskan har trots detta ännu inte erkänts som minoritetsspråk i Sverige. I en rad motioner har riksdagspolitiker från olika partier tagit upp älvdalskans ställning. De har i huvudsak gått ut på att höja älvdalskans status och att vidta åtgärder för att den ska leva vidare. Som ett led i detta har det föreslagits att älvdalskan ska få status som nationellt minoritetsspråk eller landsdelsspråk.
Därför bör regeringen utreda möjligheterna att erkänna älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Ann-Britt Åsebol (M) |
|