Förslag till riksdagsbeslut
Sepsis (även kallad blodförgiftning) uppstår när en infektion påverkar hela kroppen och resulterar i att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Infektionen behöver dock inte ursprungligen komma från blodet utan är ofta en följd av till exempel influensa, halsfluss, lunginflammation eller urinvägsinfektion.
Vid sepsis överreagerar immunförsvaret och släpper ut en mängd ämnen som får blodkärlen att läcka vätska. Blodtrycket faller, vilket inte sällan leder till skador på till exempel njurar, hjärta och lungor. I vissa fall kan amputation av kroppsdelar bli nödvändig på grund av omfattande vävnadsskador och i värsta fall dör patienten inom bara några timmar om inte rätt hjälp snabbt är på plats.
I och med att kroppen inte klarar av att hantera infektionen och sepsis uppstår, är risken för sepsis större hos dem med redan nedsatt immunförsvar eller svårt sjuka. Det gör att även patienter som redan har nedsatt immunförsvar till följd av vårdrelaterade skador ligger i riskzonen.
Svår sepsis är den tionde vanligaste dödsorsaken i världen. En patient som drabbas av sepsis löper fem gånger högre risk att dö än en patient med en stroke eller hjärtinfarkt. Varje år drabbas över 30 miljoner människor världen över.
Den första timman då tillståndet visat sig har kallats för ”den gyllene timman”. Om kraftfull behandling sätts in klarar sig fyra av fem patienter. Chansen att överleva sjunker sedan snabbt för varje timme.
Sepsis kan behandlas med hjälp av antibiotika, vätska och syrgas. Men det kräver att vårdpersonalen ger rätt diagnos, vilket kan vara svårt. Sepsis har inga specifika kännetecken, utan dess symptom – lågt blodtryck, feber, hög puls, kräkningar och diarré, värk, förvirring med mera – förekommer också vid andra, mycket mindre farliga tillstånd. För den som är sjuk kan det vara ännu svårare att veta när man ska söka vård. Vårdrelaterade skador efter en operation, då i kombination med så kallade ”sjukhusbakterier” kan vara en ytterligare fara ifall kunskapen är låg.
Varje år drabbas mellan 40 000 och 50 000 personer i Sverige av sepsis, fler än de som drabbas av de tre vanligaste cancerformerna, det vill säga prostata-, bröst- och tarmcancer, tillsammans. Antalet som dör av sepsisrelaterade orsaker beräknas vara runt 15–20 procent. Många sjukhus och akutmottagningar har en hög vaksamhet för sepsis och på flera håll har så kallade sepsislarm införts. Ett sepsislarm är en ny metod för att i ett tidigt stadium påbörja behandling. Systemet innebär att om vårdpersonalen får in en patient som har en misstänkt infektion och sviktande organfunktion, enligt särskilda kriterier, så dras sepsislarmet. Larmet går då till både infektionsläkare, akutläkare och intensivvårdsläkare vilka tittar på patienten tillsammans och gör en gemensam bedömning. Samtidigt visar en ännu opublicerad studie att vården skiljer sig åt runt om i landet och på sina håll saknas rutiner och riktlinjer. En annan studie visar även att den generella kunskapen om sepsis är låg bland befolkningen[1].
Sannolikt kommer allt fler individer att drabbas av sepsis på grund av en ökande antibiotikaresistens i kombination med fler och mer avancerade medicinska behandlingar.
Regeringen bör därför göra en översyn av hur väl information angående sepsis och behandling är förankrad bland vårdpersonalen runt om i landet samt en översikt av ärenden där personal missat sepsis hos patienter med vårdrelaterade sjukdomar. Regeringen bör också göra en satsning på att öka kunskapen om sepsis och tidiga insatser. Oavsett var du bor i landet ska du inte behöva riskera amputation eller i värsta fall dö, för att det brister i kunskapen om sepsis hos vårdpersonalen.
|
Marta Obminska (M) |
|
[1] Public Awareness of Sepsis Is Low in Sweden. Lisa Mellhammar, Bertil Christensson and Adam Linder (2015).