Förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionen har tidigare lämnat en rapport om arbetskraftsinvandring (RiR 2016:32) som genomförts efter att man har sett behov av att granska systemet kring arbetskraftsinvandring efter reformen 2008. Man har även sett behov av att se över om dess syften blivit uppfyllda. Den slutgiltiga bedömningen av Riksrevisionen är att det bör vara möjligt att både minska handläggningstiderna för arbetstillstånd och förbättra kontrollen av villkoren.
Undertecknad delar Riksrevisionens syn på att en effektivisering är möjlig vilket skulle underlätta för såväl Migrationsverket som för samhället i allmänhet. Det är med andra ord tydligt att åtgärder krävs för att förbättra rådande situation.
Vad vi sedan reformen 2008 har sett är att Migrationsverket har varit överbelastade, vilket dessvärre även idag är ett stort problem. Detta ser vi inte minst genom de långa handläggningstiderna. Inte minst gällande just arbetskraftsinvandring kan handläggningstiderna vara avgörande för hur vårt samhälle framöver kommer att utvecklas. Av den anledningen måste myndigheten vara noga med sina prioriteringar.
Omkring 20 procent av alla arbetskraftsinvandrare kommer till överskottsyrken, som dessutom till största del är lågkvalificerade. Det är orimligt att svenska samhället erbjuder samma tillträde till den svenska arbetsmarknaden för människor i andra delar av världen när vi lider av en hög ungdomsarbetslöshet och har svårt att få in utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden.
Vi har exempelvis kunnat se att den största enskilda yrkesgruppen bland arbetskraftsinvandrarna (som innehar en fjärdedel av samtliga tillstånd) är bärplockare. En yrkesgrupp som inte kräver några särskilda yrkeskunskaper och där arbetet därför lika gärna skulle kunna gå till befintliga arbetslösa invånare. Andra yrkesgrupper som fått ett tillskott utifrån är bland annat köks- och butiksbiträden, tidningsutdelare och städare. Även här är det fullkomligt orimligt att ge förtur när så många befintliga invånare är arbetslösa.
Regeringen bör införa behovsprövning och därmed inte möjliggöra för arbetskraftsinvandring när det gäller yrkesgrupper där det idag inte saknas kompetens på den befintliga arbetsmarknaden. Ett sådant förfarande skulle dels underlätta för svenska arbetssökande, men även korta Migrationsverkets handläggningstider avsevärt.
Migrationsverket bör även få tydliga riktlinjer att prioritera handläggningen av högkvalificerad arbetskraftsinvandring framför lågkvalificerad, då det är betydligt enklare att vid behov utbilda den senare gruppen och dessutom minskar risken att förlora behövd kvalificerad kompetens.
|
Markus Wiechel (SD) |
|