Förslag till riksdagsbeslut
Cyklingens samhällsfördelar kan inte överskattas. Lägre utsläpp, en friskare miljö, bättre hälsa och god ekonomi kommer som en följd av att fler väljer cykel framför bil. Glädjande nog kan vi se att cyklandet ökar i svenska städer och att cykelsporten ökar. Både vardagscykling och motionscykling ökar fysisk och psykisk hälsa. Mer oroväckande är att det i glesare delar av Sverige minskar samt att barns och ungas cykling minskar.
För att fler ska välja cykeln krävs det att cykling ses som ett attraktivt alternativ till framförallt bilen. Samtidigt är många av de trafikregler som gäller idag formade för ett samhälle där bilen ses som den självklara normen. Det gör att vissa lagar och regler är utformade på ett godtyckligt och onödigt krångligt sätt från en cyklists perspektiv. En rad regelförändringar skulle inte bara innebära förenklingar för cyklister, utan även öka säkerheten.
Dagens regler kring vad som gäller vid rödljus och stopplikt är tydligt utformade med bilen som norm. Det är helt korrekt att en bil ska stanna vid rödljus, men det är inte alltid logiskt att en cykel bör göra det. I de fall då en högersväng mot rött eller cykling rakt fram mot rött inte går ut över gångtrafikanter gynnar det alla trafikanter. Bilförare, men framförallt de som kör den tunga trafiken, slipper oroa sig för döda vinkeln. Cyklister får en bättre framkomlighet och säkerheten ökas markant. Många länder har infört dessa undantag för cyklister eftersom de ser det som en logisk följd av ambitionen att öka cyklingen och göra den säkrare. Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och Tyskland är några exempel. Frågan har utvärderats positivt i Danmark av deras Trafikverk. Där satte man upp specifika kriterier för var det fungerar. Det borde vara Sveriges väg också.
I korsningar med cykelbanor i tillfarterna bör möjlighet för kommunerna ges att införa så kallat allgrönt för cyklister. Det innebär att samtliga anslutande cykelbanor får grönt samtidigt vilket innebär att cyklister kan cykla tvärs över korsningen istället för att i omgångar cykla runt korsningen, innan motorfordonstrafik släpps fram. Denna lösning finns i de flesta nederländska städer och har visat sig öka både framkomlighet och säkerhet för cyklister.
Att cyklister inte ska kunna cykla mot enkelriktat är också en gammal regel från tiden då reglerna sattes med bilkörande som norm. Sedan tidigare finns möjligheten att ordna så att cyklande kan färdas i båda riktningar på en gata som enkelriktats för fordonstrafik. Ansvaret att välja utformning och reglering ligger på kommunen. Få kommuner utnyttjar dock detta, varför det finns skäl att komplettera befintliga vägmärken med en tilläggsskylt som tydliggör att cyklister får färdas i båda riktningar. Det skulle underlätta framkomligheten för cyklister och göra cykling mer attraktivt.
|
Lorentz Tovatt (MP) |
|