Förslag till riksdagsbeslut
Cyklingens samhällsfördelar kan inte överskattas. Lägre utsläpp, en friskare miljö, bättre hälsa och god ekonomi kommer som en följd av att fler väljer cykel framför bil. Glädjande nog kan vi se att cyklandet ökar i svenska städer och att cykelsporten ökar. Mer oroväckande är att det i glesare delar av Sverige minskar samt att barns och ungas cykling minskar.
Ett stort hinder för att fler ska välja cykeln är upplevd eller faktisk osäkerhet i trafiken. En vanligt förekommande orsak till osäkerhet och rädsla hos cyklister är bilförares agerande. Det finns många exempel på där bilförare medvetet agerat farligt mot cyklister. Det är även vanligt med omedvetet, men oaktsamt beteende som leder till olyckor och farliga situationer.
Till saken hör att anmälningar om bilförares vårdslöshet sällan leder till dom. Stockholm Direkt har gjort en sammanställning: Från 2013 fram till augusti 2017 har 199 anmälningar gjorts till polisen efter att en cykel och ett motordrivet fordon kolliderat. Av dem har 125 stycken förundersökningar lagts ner eller inte inletts alls. 19 ärenden har gått vidare till åklagare. I fyra fall har åklagare väckt åtal och i ynka tre fall har det lett hela vägen till fällande dom.
Ofta skyller motorfordonsförare på den så kallade döda vinkeln, och slipper straff trots att körandet i många fall är hänsynslöst. I Nederländerna har man placerat bevisbördan på motorfordonsföraren för att se till så att normen är att hänsyn alltid ska beaktas särskilt. Regeringen bör utreda en motsvarande lösning för den svenska trafiklagstiftningen.
Trafikkulturen i Sverige är den att de flesta bilförare efterlever lagen när det gäller vårdslöshet som påverkar gångtrafikanter. Det finns en god medvetenhet om att gående är oskyddade och att hänsyn skall tas till dem. Så gott som alla fordonsförare vet vad som gäller vid övergångsställen. Sällan agerar bilförare medvetet på ett farligt sätt för gångtrafikanter. Bilförare som trots allt slarvar vid övergångsställen lagförs också i relativt hög utsträckning. Men samma efterlevnad finns inte i bilförares relation till cyklister. Tvärt om sker det ofta att bilförare tvärbromsar framför cyklister eller prejar dem av vägen. Det kan ha att göra med att cyklister förflyttar sig snabbare än gående och att man därför anser att de själva måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Faktum är dock att cyklister är mer oskyddade eftersom de har längre till marken och oftast högre fart.
Därför behöver lagstiftningen tydliggöra att förare av motordrivna fordon måste ta särskild hänsyn till alla oskyddade trafikanter. Genom tydliggöranden och förändringar i trafikförordningen och trafikbrottslagen borde det vara lättare att klassa fler fall som vårdslöshet i trafik.
|
Lorentz Tovatt (MP) |
|