Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort den s.k. GC-skylten och tillkännager detta för regeringen.
Fler bör transportera sig med gång och cykel i Sverige. Samhällsvinsterna är stora. Lägre utsläpp, en friskare miljö, mindre trängsel, bättre hälsa och god ekonomi kommer som en följd av att fler väljer att gå och cykla istället för att exempelvis ta bilen.
För att gång och cykel ska vara attraktiva alternativ krävs det att de behandlas som separata transportmedel. Det innebär att de ska ges rikligt med plats i våra städer samt att de ska separeras från biltrafiken. Men eftersom cyklister och gångtrafikanter i grunden är väldigt olika typer av trafikantgrupper bör de även separeras från varandra i större utsträckning.
Idag kan vi se att i de tätorter där cyklandet ökar har kollisioner mellan gående och cyklister också ökat. Det beror på olikheten, de rör sig helt enkelt i helt olika hastigheter, gående i 4–5 km/tim, cyklister ofta i 20–30 km/tim med maxhastigheter på uppåt 50–60 km/tim när det går utför. Det handlar alltså om hastighetsskillnader på 5–6 gånger, vilket är mycket i trafiksammanhang. På våra bilvägar, även motorvägarna, rullar trafiken på i ett jämförelsevis jämnt tempo där de allra flesta håller ungefär samma hastighet.
De olika förutsättningarna har gjort att vi förbjudit cyklister att cykla på renodlade gångbanor och trottoarer. Denna separation har dock inte fått fullt genomslag. Fortfarande finns den så kallade GC-skylten (påbudsmärket D6) där cyklister och gångtrafikanter klumpas ihop i samma bana. Det är dags att denna avvecklas och istället omvandlas till renodlade cykelbanor (D4) eller delade gång- och cykelbanor (D7). Vid omvandlingen ska de gående prioriteras. På renodlade cykelbanor bör de gående välja vänster sida på samma sätt som på en körbana utan vägren.
|
Lorentz Tovatt (MP) |
|