Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda fortkörningsavgift på fordon och tillkännager detta för regeringen.
När man felparkerar får fordonets ägare en felparkeringsavgift och när man åker genom en trängselskattskamera får fordonets ägare en trängselskattsavgift. Om man kör för fort och blir fångad i en fartkamera så är det föraren som är den som ska få boten och det är inte alltid lätt att identifiera föraren. För att komma ifrån problemet med att identifiera föraren av fordon som fotograferas vid fartkameror bör man avgiftsbelägga ägaren till fordonet vid de tillfällen föraren inte kan identifieras.
Det blir då även enklare att ge fortkörningsavgift även till utländska fordon då man inte behöver identifiera föraren utan bara fordonet. Det ger en tydlig signal att man inte kan komma undan böter genom att gömma sitt ansikte och köra fortare än tillåten hastighet.
Fartkameror har som uppgift att vara en fartdämpande åtgärd och inte att bötfälla så många som möjligt. Tusentals fortkörare fångas på bild utmed landets vägar men det är långt ifrån alla som i slutändan behöver betala fortkörningsböter. Ungefär var tredje trafikant lagförs. Yttre omständigheter som nedsmutsade kameror eller dåligt väder resulterar i att bilder som kamerorna tar inte alltid blir användbara, även att trafikanter medvetet döljer sina ansikten när de passerar fartkameror faller bort i utredningarna, ett trafikfarligt agerande som uppmuntras då man slipper böter. I en utredning bör man ta hänsyn till att vid hög hastighetsöverträdelse kan man endast utfärda böter och inte körkortsindragning om man inte kan identifiera föraren, även att man ser över möjligheten med försvårar för bilmålvakter.
Trafikverket uppskattar att man årligen räddar minst 20 personer från att dödas eller skadas svårt i trafiken enbart pga fartkameror vilket gör att det är aktuellt att utreda möjligheten att bötfälla fordonsägaren om inte föraren kan identifieras.
|
Jimmy Ståhl (SD) |
Per Klarberg (SD) |