Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast inleda arbetet med en nationell handlingsplan för att utveckla den kooperativa företagsformen i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Behovet av ett hållbart och långsiktigt näringsliv är större än någonsin. De kooperativa idéerna har medvind i stora delar av världen men i Sverige är företagsformen styvmoderligt behandlad. Enbart i Europa engagerar kooperationen som företagsform 123 miljoner medlemmar och har 5,4 miljoner anställda i 160 000 företag.
Kunskapen om kooperationen och dess möjligheter är låg i Sverige.
Föråldrad lagstiftning och gynnande av privata och offentliga företag har gjort att Sverige i jämförelse med vår omvärld hamnat i bakvattnen när det gäller idéburet företagande. För att få till en förändring syftande till likabehandling av olika företagsformer behövs en ökad kunskap hos beslutsfattare, myndigheter m.fl.
Det saknas idag en tillräckligt stark infrastruktur i Sverige som stödjer kooperativa företag. Coompanion arbetar via ett regeringsuppdrag med rådgivning och affärsutveckling av kooperativa företag med hjälp av blygsamma anslag från Tillväxtverket, och det finns ett antal mikrofonder runt om i Sverige som kan erbjuda lån och garantier till kooperativa företag. Det skulle behöva utredas hur dessa stödstrukturer kan få ytterligare resurser för att kunna fullgöra sin uppgift.
Det finns myter kring kooperationen, en är att ett kooperativt företag inte behöver gå med vinst. I kooperationen precis som i all annan företagsamhet är långsiktig lönsamhet en förutsättning för all sund affärsverksamhet. Kooperationen står för en livskraftig idé och hållbar affärsmodell som fungerar utmärkt i den moderna marknadsekonomin.
Svensk Kooperation har identifierat de 88 företag som omsättningsmässigt är de största kooperativa företagen i Sverige. 2014 hade de tillsammans en nettoomsättning på 252 miljarder kronor. Antalet anställda var 62 000. Omsättningen är i samma storleksordning som till exempel branschen el-, gas- och värmeverk med drygt 2 000 företag och 27 000 anställda eller byggentreprenörer med 21 000 företag och 75 000 anställda. Lägger man ihop antalet medlemmar/ägare i de 88 företagen blir summan 5,4 miljoner.
Entreprenörskap, långsiktiga visioner och viljan att främja en hållbar samhällsutveckling har alltid präglat kooperativa företag. Det är en solid grund att bygga vidare på. Svensk Kooperation samlar nu alla goda krafter för att stärka näringslivet i Sverige genom mångfald, valfrihet och verkliga alternativ. Utöver detta behövs också hjälp av politiken med att inleda ett arbete med en handlingsplan för utveckling av kooperativt företagande.
En sådan handlingsplan skulle kunna bestå av följande delar:
Moderniseringen av den befintliga lagen var ett steg i rätt riktning. Det behövs dock en helt ny, fristående lag för ekonomiska föreningar. Det är viktigt att arbetet med en sådan ny lag fortsätter och implementeras så snart som möjligt.
Kooperativa företag i Sverige, inte minst nystartade, behöver tillgång till investeringskapital. Därför behövs insatser för att stimulera tillväxt av kooperativa företag, exempelvis genom att stärka existerande mikrofonder och kompetensutveckla befintliga banker om hur kooperativa företag fungerar.
Ekonomiska föreningar finns ej med i officiell statistik vad gäller exempelvis redovisning av företagsstarter, omsättning etc. De 100 största kooperativa och ömsesidiga företagen har en omsättning på drygt 400 miljarder kronor per år och 100 000 anställda samt 13 miljoner medlemmar, vilket gör dem till en väsentlig del av näringslivet i Sverige.
Bolagsverket, Skatteverket och SCB med flera skall erbjuda samma statistiska underlag om ekonomiska föreningar som man erbjuder om aktiebolag.
Statliga stödstrukturer såsom Vinnova m fl ska behandla alla företagsformer lika vid utlysning av projektstöd etc. Ekonomiska föreningar skall inte diskrimineras jämfört med aktiebolag.
Forskningen idag belyser framförallt det aktiebolagsdrivna företagandet i Sverige, mer forskning behövs om kooperativa företag och ekonomiska föreningar.
Näringspolitiken behöver uppdateras för att stimulera kooperativt företagande, genom exempelvis ökade satsningar på rådgivning och stöd i första hand via de organisationer som har detta uppdrag och syfte idag.
Aktiebolagsnormen är väldigt stark även inom utbildningsväsendet. För att öka kunskapen om olika företagsformer måste innehåll om kooperation bli självklara inslag i all utbildning.
Med stöd av det ovan anförda bör riksdagen ge regeringen till känna att snarast inleda arbetet med en nationell handlingsplan för att utveckla den kooperativa företagsformen i Sverige.
|
Anders Åkesson (C) |
|