Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tjänstemannaansvar och tillkännager detta för regeringen.
Sverige är ett av de länder i världen som har lägst förekomst av korruption. Vi har generellt sett ett högt förtroende för offentlig förvaltning och dess förmåga att fatta beslut baserade på gällande lagar och regler. Men ett antal uppmärksammade fall, exempelvis omotiverat dyra upphandlingar eller vänskapskorruption inom vissa kommuner, har eroderat det förtroendet.
En av orsakerna är att många upplever att det inte utkrävs någon form av ansvar om det har begåtts ett fel. Tjänstemän inom offentlig förvaltning kan genom att begå misstag i sitt arbete och ta felaktiga beslut påverka människors liv negativt, utan risk för värre påföljder än en varning. Det är orimligt och vi bör därför utöka ansvarsutkrävandet och återinföra tjänstemannaansvaret.
Tjänstemannaansvar innebär att en tjänsteman i offentlig förvaltning har fullt ansvar för sina beslut, och förseelser kan innebära disciplinära åtgärder eller avsked. Bestämmelserna runt tjänstemannaansvaret fick sin utformning vid 1975 års ämbetsansvarsreform. Före reformen hade offentligt anställda tjänstemän ett straffrättsligt ansvar för sina beslut vilket medförde att de kunde dömas för tjänstefel i fler situationer än idag. Utöver vanliga straff kunde de även dömas till särskilda ämbetsstraff.
Lagen ger idag utrymme för böter eller fängelse i högst två år för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Det är dock ytterst ovanligt att någon döms. I de fall där felaktiga beslut får negativa följder för den enskilde måste den som drabbas få upprättelse. Vi bör därför se över möjligheten att i större utsträckning än idag använda oss av de lagar och regler som finns och i allvarliga fall av tjänstefel låta rättsväsendet hantera ärendet.
|
Boriana Åberg (M) |
|