Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över regelverket för lokala bryggerier så att de till fullo kan erbjuda upplevelser, inklusive gårdsförsäljning av alkoholhaltiga produkter, därmed öka antalet besök och turister och på så vis stärka besöksnäring på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Småbryggerierna blir bara fler och fler, vilket resulterat i flera arbetstillfällen och ett större, ofta ekologiskt utbud till konsumenterna. Det är hundra år sedan det fanns så många bryggerier som det gör i Sverige i dag. De flesta av dessa bryggerier återfinns på landsbygden och flera drivs av lantbrukare. Därtill finns det ett hundratal vinproducenter och många cidertillverkare. Utvecklingen av småskalig livsmedelsproduktion har bland annat medfört positiva effekter för landsbygdens möjligheter att utvecklas, till exempel för att bönder återigen kan odla svenskt humle.
Numera skapar lokala bryggerier, musterier och vingårdar jobb, därför att svenska och utrikes turister vill ta del av denna kunskap, upplevelser och drycker. Antalet årsarbetare i näringen har ökat, och antalet timanställda, råvaruleverantörer, producenter, hantverkare, restauratörer och transportörer har mångdubblats.
Bryggerierna bidrar till landsbygdsutveckling, och det finns mer potential.
Sverige bör därför se hur man kan genomföra EU-förordningen om differentierade alkoholskatter. De som varje dag jobbar med detta menar att det inte bara skulle leda till landsbygdsutveckling utan också möjliggöra export av svenska lokalproducerade produkter i större skala.
Till exempel uppgår de svenska mikrobryggeriernas samlade produktion till 5 miljoner liter per år. Ett sätt att räkna på detta skulle kunna vara att säga att alkoholskattereduktionen i sig ger en minskning av statens intäkter, men i kostnaden för en anställd ligger en direkt återbetalning till staten på 10 till 15 miljoner och dessutom tillkommer en indirekt intäkt i form av uteblivna arbetsmarknadsåtgärder.
Lokala bryggerier runt om i landet har även potential att stärka besöksnäringen på landsbygden. Förutom dryckestillverkning arrangerar de flesta bryggerier ölprovningar och bryggerivisningar, och vissa erbjuder även ölbryggarkurser, restaurang, pub, hotell och konferens. Efterfrågan på att ta med de produkter hem som man precis testat ökar, och en sådan möjlighet skulle leda till ytterligare turism, menar producenterna.
Gårdsförsäljningen av lokalproducerade drycker skulle ändå vara i en sådan liten skala att den i sig själv inte skulle utgöra ett hot mot folkhälsan. Lokalproducerade produkter har en betydligt högre prisbild. Det är till största delen turister och finkänsliga experter som utgör en potentiell kundbas. Verksamheter i denna ringa omfattning kommer heller inte utgöra något reellt hot mot Systembolaget och dess roll inom ramen för det svenska monopolet.
Att ge fler lokala producenter reell möjlighet att växa och utöka sin verksamhet för mer positiva effekter genom att differentiera alkoholskatten och tillåta gårdsförsäljning är att möta framtidens utmaningar och skapa en mer levande landsbygd. Låt Sverige belysa denna fråga ytterligare och jämför med länder som inom EU redan idag har dessa differentierade skatter.
|
Cecilia Widegren (M) |
|