Förslag till riksdagsbeslut
För att få ett arbete krävs det i dag i många fall att man har körkort. Allt färre svenska ungdomar tar emellertid körkort vilket riskerar att bli ett problem i det framtida arbetslivet, och av de som försöker ta körkort är det närmare hälften som misslyckas på sitt körkortsprov. 60 procent mellan 18 och 24 år har i dag körkort, att jämföra med 80 procent i slutet av 1980-talet. Andelen med B-körkort har samtidigt sjunkit från 60 till 40 procent visar Bil Swedens sammanställning. På sin 18-årsdag är det knappt fyra av tio svenska ungdomar som i dag tar körkort. Kostnaden för att ta körkort har också ökat och ligger i dag i snitt på mellan 15 000 och 20 000 kronor, beroende på antal lektioner.
Många arbetsgivare, inom olika branscher, kräver i dag att man har körkort och den som inte har det sorteras bort ur ansökningshögen. Arbetsförmedlingen pekar på ett tydligt samband mellan ungdomsarbetslösheten och att många ungdomar saknar körkort. Kostnadsökningarna har samtidigt gjort att många ungdomar inte anser sig ha råd att ta körkort. För att få körkort i Sverige krävs att man klarar ett prov som innehåller två delar, kunskapsprov och körprov. Båda delarna av provet bokas vid samma tillfälle. När du har bokat tid för prov får du en bokningsbekräftelse med posten. Tillsammans med bekräftelsen får du ett inbetalningskort. Kunskapsprovet och körprovet görs på samma dag eller nära varandra i tid. Du börjar alltid med kunskapsprovet. Körprovet ska genomföras oavsett resultatet på kunskapsprovet. Två månaders giltighet börjar gälla från första godkända provet. Både kunskapsprov och körprov måste vara godkända inom giltighetstiden två månader. Om giltighetstiden har gått ut måste du göra båda proven igen.
Eftersom det ibland tar längre än två månader att få nytt uppkörningstillfälle måste körkortsaspiranten skriva om kunskapsprovet, även om han eller hon redan både betalt och klarat kunskapsprovet nyligen. Som ett exempel kan nämnas att en person skriver sitt teoriprov den 4 augusti, får en uppkörningstid den 7 augusti, som denne missar, och sedan inte får nästa uppkörningstid förrän den 8 september. Missar personen återigen då en uppkörning så ska båda proven göras om och betalas in på nytt och nya tider bokas in. En förlängd giltighetstid på kunskapsprovet borde ses över tillsammans med kostnader för ungdomar att ta körkort kopplat till möjligheten att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi vet att många arbetsplatser ställer krav på körkort vid anställning. Detta gäller inte minst yrken inom vård och omsorg där många kvinnor arbetar obekväm arbetstid; samma sak gäller dem som arbetar skift på tider då kollektivtrafiken inte går frekvent. Därför är det nödvändigt att kunna ta sig till och från jobbet på egen hand. Ett körkort innebär ofta ja eller nej till att få ett nytt jobb. Därför måste vi ha en effektiv körskola med rimliga krav som möjliggör för våra ungdomar att få sitt första jobb.
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Thomas Finnborg (M) |