Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tingsrätternas effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksrevisionen har granskat tingsrätternas effektivitet och produktivitet under perioden 2012–2015. Riksrevisionen konstaterar i rapporten att effektiviteten är hög men att det finns betydande skillnader i effektivitet mellan olika domstolar. Vidare finner Riksrevisionen att produktiviteten minskat över tid. I genomsnitt har produktiviteten sjunkit med drygt 2 procent per år under den studerade tidsperioden, vilket är oroande. Trots statens mångåriga arbete för att förbättra tingsrätternas effektivitet uppnådde t.ex. en tredjedel av tingsrätterna, 17 stycken, inte regeringens verksamhetsmål för tvistemål under 2015.
Rapporten visar att den sammantagna bilden av produktivitetsutvecklingen är att den över tid har sjunkit. Färre tingsrätter visar en positiv produktivitet och ett större antal uppvisar en negativ sådan. Produktiviteten hos tingsrätterna ligger i genomsnitt under medeltalet hos andra statliga myndigheter där Riksrevisionen har mätt produktiviteten. Resultaten visar att vi även bör fråga oss t.ex. vad som ligger bakom de stora skillnaderna för olika år hos vissa tingsrätter. Kunskap om vilka faktorer som ligger bakom detta skulle kunna underlätta tingsrätternas anpassning av produktionen.
En möjlig förklaring kan enligt Riksrevisionen vara att inflödet av mål och ärenden till tingsrätterna minskat samtidigt som de tillgängliga resurserna inte justerats utifrån de nya förutsättningarna eller att de mål och ärenden som tingsrätterna hanterar har blivit mer komplicerade och att färre mål och ärenden därmed kan hanteras med tillgängliga resurser. Riksrevisionen rekommenderar att Domstolsverket i sin resultatrapportering när det gäller produktivitet använder sig av mått som tar hänsyn till hela produktionen, som komplement till de partiella mått som används i dag.
Vi har under ett antal år sett en ökande ineffektivitet i andra delar av rättsväsendet. När det gäller polisen visar t.ex. vissa siffror från Brottsförebyggande rådet att brottsuppklaringsgraden för skadegörelsebrott nästan halverades – från 4,0 procent 2010 till 2,1 procent 2015 och att 12,6 procent av misshandelsbrotten klarades upp 2015, medan andelen 2010 var 18,3 procent. Även polisens forensiska organisation är, enligt en rapport från Riksrevisionen, ineffektiv, och detta försvårar enligt rapporten arbetet med att klara upp brott. Framför allt är det långa handläggningstider och brister i ärendehanteringssystemen som ger upphov till ineffektivitet, men brister finns även på andra områden.
Ineffektiviteten i vissa delar av rättssystemet är mycket oroande. Att tingsrätternas effektivitet för närvarande på många ställen är hög är mycket positivt, men en dalande produktivitet under åren 2012–2015 med ca 2 procent per år visar tydligt att regeringen måste agera snabbt för att stoppa tingsrätterna från att bli ytterligare en svag länk i rättskedjan. Centerpartiet vill att regeringen vidtar åtgärder för att motverka denna trend, i ett första steg genom att instruera tingsrätterna att kartlägga och identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet.
|
Johan Hedin (C) |
|