Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka antalet platser på skogligt basår och tillkännager detta för regeringen.
Skogen har en viktig roll för sysselsättningen och ekonomisk tillväxt i Sverige. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9–12 procent. Den är starkt exportinriktad och eftersom råvaran till största delen är inhemsk och importen av skogsindustriprodukter relativt liten ger skogsindustrin ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans.
Skogsbruket och skogsindustrin ger direkt arbete åt ungefär 15 000 respektive 55 000 personer i Sverige. Tillsammans med sina underleverantörer skapar skogsindustrin uppemot 175 000 arbeten. Utöver detta skapas även indirekta arbetstillfällen. Vidare finns potential för ytterligare arbeten genom ett ökat nyttjande av andra ekosystemtjänster, exempelvis inom naturturismen.
I Skinnskatteberg i Västmanland finns Skogsmästarskolan. Skogsmästarprogrammet är en universitetsutbildning med inriktning på skog, skogsproduktion och naturvård. Utbildningen kombinerar teori och praktik på ett för högskolor unikt sätt.
För att ha behörighet till skogsmästarprogrammet så krävs skoglig praktik. Som skogsmästare är det viktigt att ha praktiska erfarenheter från skogen för att kunna klara av framtida arbetsuppgifter som ofta är i ledande positioner.
Många som vill utbilda sig till skogsmästare har inte studerat vid ett naturbruksgymnasium. Då finns det dock ett skogligt basår som ger behörighet till skogsmästarprogrammet.
Basåret består av ett utbildnings- och praktikpaket, som ger både behörighet och platsgaranti till skogsmästarprogrammet under förutsättning att studenten har godkända resultat. Studierna är på gymnasienivå.
Studierna på skogligt basår ger kunskap om förvaltning och skötsel av skog. Från att skapa ny skog, vård och sköta den, till att slutligen föryngringsavverka. Förutom det praktiska arbetet i skogen, lär sig studenten även hur förvaltning och skötsel kan tillgodose olika intressen som till exempel rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald.
Praktiken omfattar ungefär halva kurstiden och genomförs exempelvis hos olika skogsföretag eller organisationer, t ex skogsvårdsstyrelse, skogsägarförening eller skogsbolag. Det kan också vara vid en virkesmätningsförening, på en kommun eller hos en skoglig entreprenör.
Skogliga basåret är populärt men det finns bara 32 platser. 16 av platserna finns i Värnamo och 16 platser i Uppsala. Behoven är större särskilt med tanke på en het framtida arbetsmarknad. Önskvärt skulle också vara att få en bättre geografisk spridning på utbildningsplatserna så att även studenter i norra Sverige har möjlighet att studera skogligt basår.
|
Anna Wallén (S) |
|