Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över möjligheten till en grundfinansiering för samordning av socialt inriktade ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Demokratins principer och respekten för mänskliga rättigheter är en grundval i det svenska samhället. Men det är värden som inte är självklara, utan som måste försvaras. Folkrörelser, idrott och fritidsföreningar, trossamfund, hjälporganisationer, rättighetsorganisationer och en lång rad andra typer av ideella och idéburna organisationer, d.v.s. det civila samhällets organisationer, är helt avgörande för en samhällsutveckling där dessa värden tillgodoses och värnas.
Men mycket har hänt i föreningslivets och samhällets utveckling. Kraven på samordning och stödstrukturer har ökat. Fler gemensamma mål, exempelvis i Agenda 2030 och i civilsamhällespolitiken, har tillkommit och behovet av samverkan har ökat betydligt. Det civila samhällets organisationer skulle kunna göra mer för att samhället som helhet ska nå dessa mål, men det finns brister i samordning och infrastruktur för civilsamhället som hämmar.
Det finns idag stöd för flera viktiga paraplyorgan inom det civila samhället. Organisationer som verkar inom exempelvis folkbildning, idrott, funktionshinderfrågor, idéburen vård och omsorg och global utvecklingspolitik har idag paraplyorganisationer som idag får olika former av grundstöd från staten. Det har visat sig ha en avgörande betydelse för långsiktighet, för effektiv samverkan, även vid kriser och katastrofer och för de lokala organisationerna att driva sina verksamheter. Men det saknas grundfinansiering för den breda civilsamhällesorganiseringen och för organisationer som jobbar med sociala frågor.
Trots det finns det välfungerande strukturer som åstadkommit mycket på området. Till exempel har den nationella överenskommelsen tillkommit med dess sex principer för samverkan, en modell som nu är grunden för regeringens utvärdering av civilsamhällespolitiken. Den europeiska koden för idéburna aktörers medverkan i den politiska beslutsprocessen har tagits fram. En metod som Europarådet antagit och som den nuvarande regeringen valt att använda inom de så kallade sakråden. Den nya samverkansmodellen Idéburet offentligt partnerskap (IOP) har tagits fram och implementerats på 100 ställen, på initiativ av civilsamhället självt. Och en rad viktiga generella stödstrukturer för dessa organisationer har skapats av sektorn själv, såsom volontärförmedling, donerad programvara, utbildningar, nätverk och samordning i olika sakfrågor, såsom ideellas roll på arbetsmarknaden, i integration och etablering, i arbete mot våldsam extremism, mot ofrivillig ensamhet, för samhällsinkludering, folkhälsa, sjukdomsprevention, brottsofferstöd och mycket mer. Svenskt civilsamhälle har också etablerat sig som en av de starkaste aktörerna i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).
Det är av yttersta vikt att det finns en långsiktighet för genomförande och utveckling av civilsamhällespolitiken på nationell nivå. Därför behöver möjligheterna kartläggas till hur grundfinansiering för paraplyorganisering för de idéburna organisationerna med social inriktning ska komma till stånd.
Då är det också lämpligt att inventera befintliga organisationer för att se över möjligheterna för dem att kunna åta sig ett breddat samordningsansvar för denna uppgift.
|
Carina Ohlsson (S) |
|
|
Azadeh Rojhan Gustafsson (S) |
Berit Högman (S) |
|
Hanna Westerén (S) |
Lawen Redar (S) |
|
Teresa Carvalho (S) |
|