Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen på detta område i syfte att behandla alla utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige lika i samband med kommunala val och landstingsval och tillkännager detta för regeringen.
Personer som är folkbokförda i Sverige och som samtidigt är medborgare i något EU-land, Norge eller Island har enligt gällande svensk lag rätt att rösta i kommunal- och landstingsval om de har varit folkbokförda i minst 4 månader, dvs. senast i maj under ett valår. Medborgare från ett land utanför EU måste dock vara bosatta i Sverige i minst 36 månader innan de får samma rätt som EU-medborgarna ges.
Detta innebär att, exempelvis, en bulgarisk medborgare som flyttar till Sverige maj 2018 får rätt att rösta i kommunalvalet 2018, medan en marockansk medborgare som flyttar till Sverige maj 2016 inte får samma rätt. Detta är inget annat än statssanktionerad diskriminering av utomnordiska personer.
Tre statliga utredningar har föreslagit avskaffandet av särbehandlingen som uppstår på grund av treårsregeln: Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106); Kommundemokratikommittén i betänkandet Att vara med på riktigt (SOU 2001:48) och Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56).
Försvararna av nuvarande regelverk hävdar att treårsregeln för utomeuropeiska medborgare bör finnas även i fortsättningen eftersom det skulle enligt det skapa ”rimliga garantier för att dessa väljare uppfyller de krav som bör kunna ställas på väljare i demokratiska val” såsom ”kunskaper i svenska språket” samt ”ett naturligt intresse inte bara för de aktuella förhållandena i kommunen utan också för de mer långsiktiga kommunala angelägenheterna”.
Den principiella grundfrågan är: Varför ska dessa krav ställas på den marockanska medborgaren som har bott i Sverige i 35 månader, men inte på den bulgariska medborgaren som har bott i Sverige i endast 4 månader?
Kommunal rösträtt för personer bosatta i Sverige med EU-medborgarskap var något EU krävde. EU ställer dock inte krav på att vi ska behandla andra (dvs. personer bosatta i Sverige med ett annat medborgarskap än EU, Norge och Island) sämre. Det är något som den svenska riksdagen och regeringen har valt på egen hand. Detta är något som vi kan ändra på, om viljan finns.
Att värna om likabehandlingsprincipen är viktig; just därför ska vi inte diskriminera vissa grupper bara för att de råkar vara medborgare utanför EU. Med anledning av detta föreslår jag att riksdagen ska ge regeringen tillkänna att se över lagstiftningen på detta område i syfte att ge personer som är folkbokförda i Sverige men har ett annat medborgarskap än från något EU-land, Norge och Island samma rätt att delta i kommunal- och landstingsval som medborgare i EU, Norge och Island bosatta i Sverige har.
|
Jabar Amin (MP) |
|