Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att följa upp hur ”fysisk aktivitet på recept” utvecklats i varje region och landsting och tillkännager detta för regeringen.
Det finns ett omfattande vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet har stora hälsofrämjande effekter vad gäller att både förebygga- och behandla sjukdomar. Det gäller t ex psykisk ohälsa, stress, migrän, högt blodtryck, kärlkramp, diabetes, benskörhet, reumatiska sjukdomar, ryggproblem och depression, för att nu nämna några vanligt förekommande åkommor.
Om alla vuxna skulle följa rådet att under två och en halv timma i veckan ägna sig åt fysisk aktivitet skulle svenska folkets hälsa förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaden skulle minska drastiskt.
Sedan ett antal år tillbaka har den svenska hälso- och sjukvården som alternativ eller komplement till medicinering börjat uppmuntra patienter till fysisk träning genom att ge fysisk aktivitet på recept. Detta kallas FaR och Fyss (Fysisk aktivitet på recept respektive Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) och har tagits fram i samarbete mellan Yrkesföreningen för fysisk aktivitet och Statens folkhälsomyndighet. 2008 skrevs det ut 31 000 FaR-recept i Sverige, 2013 hade det ökat till 115 400.
I och med receptskrivningen får ordinationen samma status som när medicin förskrivs på recept. Sjukvården har utomordentligt goda möjligheter att påverka folkhälsan då människor årligen kommer i kontakt med vården och genom det faktum att hälso- och sjukvården har ett stort förtroende hos människor i frågor som rör hälsan.
På grund av den starka evidens som råder för fysisk aktivitets effekter på hälsan borde FaR vara ett viktigt inslag i all läkarutbildning samtidigt som en uppföljning borde göras om hur FaR används och vilka effekter det ger i de olika regionerna och landstingen, på sjukhusen och på hälsocentralerna.
Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som syftar till att lyfta fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att förebygga sjukdom genom att påverka levnadsvanor. I riktlinjerna rekommenderas metoder för att främja fysisk aktivitet och indikatorer som ska spegla kvalitén i hälso- och sjukvården.
Folkhälsomyndigheten bör ges i uppdrag att på nationell nivå följa upp hur FaR utvecklats i varje region och landsting, kopplat till Socialstyrelsens indikatorer. Uppföljningen ska vara jämförbar över hela landet, och visa på omfattning (antal utskrivna FaR-recept), följsamhet, hälsoeffekter, demografi, hälsoekonomi, eventuellt negativt samband med utskrivning av exempelvis psykofarmaka, blodtryckssänkande medicin eller diabetes typ 2.
Uppföljningen bör göras kontinuerligt och resultera i en digital kunskapsbank där både vårdgivare och patienter kan se effekterna och eventuella skillnader mellan olika landsting.
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
|