Förslag till riksdagsbeslut
Tullverket stöter ofta på misstänkt stöldgods som ska fraktas ut ur Sverige i samband med att man letar efter narkotika, vapen eller andra förbjudna varor. Mängden stöldgods som förs ut av utländska ligor ligger på en hög nivå och tycks i vissa fall öka. Bland annat har stölderna av båtmotorer ökat med 30 procent jämfört med samma period förra året. Detta är ingenting förvånande, det har nämligen vid ett flertal tillfällen rapporterats om hur organiserade stöldligor från andra länder står för en betydande del av bostads- och bilinbrotten.
År 2015 gjorde Polismyndigheten en kartläggning av ett femtontal utländska ligor (som livnär runt 1 500 personer på stöldgods). I en SVT-intervju med en kriminalkommissarie vid Nationella operativa avdelningen (NOA) som gjordes efter denna kartläggning framkom att de stulna sakerna skickas ut från landet via bussgods eller fraktföretag. I vissa fall kördes stöldgodset ut själva. Problemet för Tullverket är att det i väntan på polis varken får beslagta gods eller frihetsberöva personer när man hittar misstänkt stöldgods. Detta trots att det i många fall är tydligt att en produkt borde beslagtas och transportören frihetsberövas.
Tullverket har varit tydligt med sina önskemål för att kunna utföra sitt arbete. I en tid när det rapporteras om fler skottlossningar, granatexplosioner och ett ökat drogmissbruk borde riksdagen ge sitt fulla stöd till tullarbetarna.
Regeringen bör ge Tullverket befogenheter att beslagta gods, samt stoppa och hålla kvar förövare för att sedan lämna en eventuell förundersökning till polisen.
Den 7:e april 2017 klockan 14.53 fick polisen sitt första larmsamtal om en lastbil som kört över personer på Drottninggatan i centrala Stockholm. Plötsligt skakades Sverige av ett terrordåd och polisen bad om hjälp efter terrordådet. Tyvärr fick inte tullpersonalen på Arlanda beväpna sig trots att den misstänkte terroristen eftersöktes på en av flygplatsens terminaler. Trots att flera av tullens anställda hade vapenträning fick de inte beväpna sig och facket införde då ett skyddsstopp, vilket tvingade hem tullpersonalen. En liknande historia skedde vid Öresundsbron samma dag, då personalansvariga ansåg att det fanns två alternativ – släppa gränsen eller beväpna sig. När alternativet att beväpna sig inte fanns var det därför lätt att istället släppa gränsen.
Att skydda personalen från uppenbar fara är en självklarhet, men enligt ”förordningen 2016:1332 med instruktion för Tullverket” har tullverket rätt att beväpna sin personal (med hänvisning till 24:e kapitlet i brottsbalken, som reglerar nödvärn – till exempel ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom). I nämnda fall gjordes bedömningen att beväpning inte ingick då de interna styrdokumenten bara ger dem rätt att beväpna oss för vissa specifika arbetsuppgifter.
Tullverket är en brottsbekämpande myndighet men eftersom de står under Finansdepartementet hamnar fokus på skattefrågor. Detta pekar på en ineffektiv hantering av våra samhällsgemensamma intressen, och skulle kunna förbättras om Tullverket fick den möjligheten. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att förenkla möjligheten för tulltjänstemän med vapenträning att beväpna sig för att förhindra brott. Regeringen bör även se över möjligheten att ge fler tulltjänstemän vapenträning.
|
Markus Wiechel (SD) |
|