Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraftens villkor och framtidsmöjligheter och tillkännager detta för regeringen.
Kärnkraften har stor betydelse för svensk elproduktion, och kommer så ha under överskådlig tid. Sverige var före tankeförbudet framstående inom kärnenergiforskningen, och tankeförbudstiden har varit hämmande för utvecklingen inom området. Sverige har dock återigen möjlighet att bli framstående inom kärnenergiforskning. Förutom behovet av att ligga i framkant rent generellt när det gäller forskning, för att klara att bibehålla konkurrenskraft i en tuff global miljö, finns behov av en säker och stabil energiförsörjning för att industrin ska klara sin konkurrenskraft. Dessutom finns inga tecken på annat än att energibehovet konstant kommer att öka, vilket innebär att kärnenergi och forskning däri kommer vara avgörande för svensk ekonomi och konkurrenskraft.
Den fjärde generationens kärnkraft skulle innebära stora framsteg mot ett säkert och hållbart energisystem. De problem som framhävts gällande kärnkraft såsom gruvbrytning av uran, riskerna vid drift och slutförvaret av bränslet skulle kunna minska med fjärde generationens kärnkraft. Riskerna vid produktion skulle med denna teknik kraftigt reduceras. Tekniken möjliggör användning av redan upparbetat bränsle. Redan använt bränsle har använts med endast en bråkdel av energiinnehåll. Att använda det redan upparbetade bränslet skulle förse den nya generationens verk med bränsle för överskådlig tid, och således skulle behovet av gruvdrift på uran minska. Samtidigt skulle riskerna med restprodukten kraftigt minska. Det som nu har behov av 100 000 år av förvar kan minska till 100 år med en lägre strålningsgrad.
Till detta kommer att kärnkraften anses vara betydelsefull för begränsningen av koldioxidtillskottet i atmosfären. Således torde forskningen inom den fjärde generationens kärnkraft tilltala alla, logiskt sett även de som motsätter sig den tredje generationens kärnkraft. Den fjärde generationens kärnkraft kan med nämnda motivation gällande livscykelperspektiv betraktas som en hållbar energilösning. Det finns därför skäl att bejaka denna forskning och det finns en logik i att placera en forskningsreaktor i anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk. Forskning på detta område skulle få strategisk betydelse för Sverige, svensk ekonomi och svensk konkurrenskraft. Det finns därför anledning att analysera hur den forskningen kan stödjas och det bör samtidigt utredas om elcertifikatsystemen kan nyttjas för detta ändamål.
Med hänvisning till att ansatsen med detta system varit att stödja förnyelsebar, alternativt fossilbränslefri energiframställning, torde det vara lämpligt med en översyn för att uppnå denna föresats. Elcertifikatsystemets legitimitet härrör sig till att uppsatta kriterier och ansatser efterföljs. Ett förtydligande av systemet där hållbar energiframställning definieras och där samhällsnyttig och framtidsinriktad utveckling premieras, detta bör komma till stånd och bör därför vara prioriterat. Elcertifikatsystemet ska enligt mig därför tydligare breddas för att användas till att stödja ny elproduktion och användningen därav, vilket ger en bas för forskning både inom elenergiframställning och inom överföringsteknik av densamma, även detta område är viktigt för en framtida energimarknad och dess infrastruktur, det är viktigt att hela samhällsnyttan tas i beaktande och där ny och modern teknologi tillåts utvecklas och prövas.
|
Jörgen Andersson (M) |
|