Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella timplanen bör ange undervisningstid i minuter alternativt timmar per vecka för att säkerställa en mer likvärdig mängd undervisning för alla elever i svenska grundskolor, och inte fortsätta lura eleverna på undervisningstid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
I skollagens timplan anges undervisningstimmar i olika ämnen i grundskolan. Men tyvärr säger det ingenting om hur mycket undervisning elever i verkligheten får i de olika ämnena. Det kan skilja sig stort till och med mellan skolor i en kommun – oavsett om de är kommunala eller privata – beroende på vilken schablon av antalet veckor som används vid schemaläggning. Totalt sett kan det röra sig om skillnader på upp till ett helt läsår av undervisningstid i ett ämne som en elev får, eller inte får, under sin tid i grundskolan. Det är alltså en fråga som förtjänar politisk uppmärksamhet.
Hur kommer det sig? De flesta länder anger undervisningstid i minuter eller timmar per vecka per ämne per läsår. Det gör att det blir tydligt och lika för alla. Men i Sverige anges undervisningstiden än så länge som antalet timmar per ämne i timplanen för hela grundskolans nio år.
I juni 2017 beslöt riksdagen att från och med nästa år upphäva grundskolans nuvarande timplan och att regeringen i skollagen ges ett bemyndigande att fördela undervisningstiden i grundskolans timplan. Regeringen redovisade i proposition 2016/17:143 sin bedömning att det bör införas en stadieindelad timplan i grundskolan och att den regleras på förordningsnivå.
En stadieindelad timplan blir tydligare än när antalet timmar anges för hela grundskoleperioden men den lämnar fortfarande utrymme för visst godtycke. Den faktiska undervisningstiden i minuter eller timmar kommer fortfarande bero på vilken schablon av antalet veckor som används vid schemaläggning per läsår.
Skolverket har inte utfärdat någon rekommendation men anger i sitt räkneexempel vid efterfrågan av statistik att antalet timmar per läsår delas på 38 veckor. Det följs därför av många skolor. Problemet är dock att ett läsår rent faktiskt motsvarar 35,6 skolveckor (178 skoldagar per år delat på 5 dagar per vecka). Det får vid schemaläggningen stora konsekvenser för elevernas undervisningstid.
Det mest naturliga vore att Sverige liksom de flesta andra länder anger undervisningstid i minuter eller timmar per vecka per ämne per läsår.
Det finns elever i den svenska grundskolan som mer eller mindre medvetet luras på undervisningstid. Konsekvenserna ser vi även i exempelvis PISA-studierna. Vill vi seriöst säkerställa att den svenska grundskolan håller en god kvalitet är det hög tid att se till att alla svenska elever får lika stor mängd undervisning i alla ämnen.
|
Anette Åkesson (M) |
|