Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över räntan vid skuld på skattekontot och tillkännager detta för regeringen.
Sedan ett antal år tillbaka är räntorna mycket låga i Sverige och Riksbankens styrränta är till och med negativ. Från och med i år är räntan borttagen för den som har ett överskott på sitt skattekonto då även denna blygsamma ”sparränta” på tidigare 0,5625 procent var så pass hög att den kunde konkurrera med bankernas sparkonton.
Skatteverkets kostnadsräntor ligger dock kvar på samma nivåer som gällt sedan 2013, med den ”låga” räntan på 1,25 procent och den ”höga” räntan på 16,25 procent, femton procentenheter över, vilket är kutym. Den låga räntan utgår bland annat när det finns ett underskott på skattekontot och gäller fram till och med förfallodagen. Därefter gäller den höga räntan, vilket på relativt kort tid kan leda till höga belopp.
Staten har ett ansvar för att skatter kommer in och att skatteskulder kan hanteras inom rimlig tid. Det finns därför goda skäl att ha tydliga ekonomiska incitament genom en hög och en låg ränta. Däremot finns anledning att se över om den stora skillnaden mellan den låga och höga räntan är skälig, särskilt givet ränteläget i övrigt. Det måste råda en rimlig balans mellan behovet av att driva in skatteskulder och riskerna för att en enskild person eller näringsidkare hamnar i en besvärlig skuldsituation. För den som i tid hinner be om anstånd med betalningen och fått det beviljat av Skattemyndigheten är det visserligen den låga räntan som gäller men det finns ändå anledning att se över om den höga räntan ligger på rätt nivå, utifrån ett samhällsekonomiskt och näringspolitiskt perspektiv.
|
Maria Plass (M) |
|