Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen kring arvsrätten bör ses över och uppdateras till för samtiden relevanta förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Arvsrätt är beteckningen på de bestämmelser som reglerar hur kvarlåtenskapen efter en person som avlidit, ska fördelas. Arvsrätten kan fördelas med testamente, enligt den avlidnes vilja, men regleras också i lag.
Som regel har barn och deras efterkommande arvsrätt, liksom föräldrar om de överlever sitt barn. Arvingar har en efter i lag fastslagen arvsordning, arvsrätt. Denna arvsordning kan förklaras utifrån parentel, det vill säga släktskap. Arvsrätten kan vara oinskränkt, vilket innebär att närmaste släkting ärver, hur avlägset släkt de än må vara, men också vara inskränkt till ett visst parentel. Denna rätt till arv regleras i svensk rätt i ärvdabalken. Arvsrätten kan dock inskränkas genom testamente men bröstarvingar har alltid rätt att erhålla sin laglott som är hälften av arvslotten.
Tiderna förändras och med dessa också nya former av familje- och relationsbindningar. Det är inte ovanligt att par som sammanlever har barn från flera förhållanden bakom sig. Levnadsomständigheter kan också medföra att halvsyskon som aldrig någonsin träffat varandra eller rent av inte känt till varandras existens, blir varandras arvingar när den ene avlider.
Exempelvis finns situationer där halvsyskon som stått sin bror/syster nära under hela livet vid arvskifte, då denne avlider, blir förbigångna utav fram till den dagen helt okända halvsyskon på halvsyskonets andre förälders sida. Lika oväntat kan arv komma personer till godo från halvsyskon vars existens de inte vetat om. I efterdyningarna av sådana fall uppstår ofta besvikelse och ilska vilka i sin tur kan leda till såväl familjära som juridiska komplikationer.
Arvsrättens syfte och mening är att trygga efterlevandes möjligheter att gå vidare i livet och förvalta det som deras avlidna släktingar lämnat efter sig. Det är idag uppenbart att lagstiftningen kring arvsrätten inte svarar upp mot de nya varianter av familjebildningar som blir allt mer vanligt förekommande. Personer som under lång tid levt i familje- eller familjeliknande konstellationer där nära band under en livstid knutits, omfattas inte av arvslagstiftningen när någon som de i praktiken betraktar som hel- eller halvsyskon avlider. Därför måste lagstiftningen kring arvsrätten ses över och uppdateras till för samtiden relevanta förutsättningar.
|
Hans Rothenberg (M) |
|