Förslag till riksdagsbeslut
Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas och liv därmed räddas. Dessvärre är bristen på organ stor i Sverige och den 1 juli i år väntade 830 personer på ett eller flera nya organ. Flest väntar på en njure följt av lever och hjärta.
Väntetiderna på organ varierar kraftigt över landet. Det visar Socialstyrelsens rapport Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2016. Glädjande är att organdonatorer har ökat kraftigt sedan 2012, då 141 avlidna personer kunde donera sina organ, till 185 personer i fjol. Detta är till stor del tack vare att hälso- och sjukvården har blivit bättre på att identifiera möjliga donatorer. Trots det är behovet av organ alltjämt större än tillgången. Mer behöver därför göras för att underlätta organdonation och för att få fler svenskar att göra sin inställning till organdonation känd.
Ungefär 8 av 10 svenskar uppger att de är positivt inställda till organdonation. Betydligt färre har dock gjort sin inställning känd. Det finns idag flera sätt att göra sin inställning känd; genom att anmäla sitt ställningstagande till donationsregistret, informera närstående eller fylla i ett donationskort. Idag är det endast 16 procent av befolkningen som registrerat sin inställning i donationsregistret. Den siffran behöver höjas och därför behöver det bli lättare att anmäla sig till registret. Det skulle exempelvis kunna göras genom att möjliggöra anmälan i samband med pass-, id-korts- och körkortsansökan.
I september 2015 överlämnade Utredningen om donations- och transplantationsfrågor sitt slutbetänkande Organdonation – En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) till regeringen. Betänkandet har sedan varit ute på remiss till och med den 15 mars i fjol. Nu behöver regeringen skyndsamt lägga fram förslag till ny lagstiftning och vidta andra åtgärder som underlättar organdonation och som får fler svenskar att göra sin vilja till donation känd.
|
Johan Hultberg (M) |
Jesper Skalberg Karlsson (M) |