Förslag till riksdagsbeslut
Republiken Kina grundades 1911 efter att den sista kejsardynastin störtats. Efter det kinesiska inbördeskriget och att Folkrepubliken Kina utropats 1949 flydde ledningen för Republiken Kina till ön Taiwan där staden Taipei utropades till tillfällig huvudstad i republiken. Spänningarna i Taiwansundet har de gångna 68 åren varit påtagliga. Inte sällan har både tungt vapenskrammel och en hårdför retorik hörts från den kommunistiska regimen på fastlandet. Hot om invasion eller andra militära aktioner har varit vanliga. Men Republiken Kina på Taiwan har kunnat bestå.
I dag omnämns landet ofta som Taiwan, men Republiken Kina är alltjämt det formella namnet på detta land som år 2016 hade cirka 23,5 miljoner invånare. Landet och dess industri är en betydande aktör inom världsekonomin och en viktig handelspartner för EU. Taiwan har världens 36:e högsta bruttonationalprodukt enligt IMF – en organisation bland många som landet dessvärre inte tillåts vara medlem i.
Republiken Kina (Taiwan) behöll sin plats i FN fram till 1971 då landet uteslöts efter en inte oomstridd omröstning i generalförsamlingen. Anledningen till detta var att den nya staten Folkrepubliken Kina istället gavs representation i generalförsamlingen. Beslutet var långt ifrån enhälligt och flera stora länder röstade emot att Republiken Kina (Taiwan) skulle mista sin representation i FN, däribland exempelvis USA och Australien. Sedan dess har alla försök till representation och inflytande från taiwanesiskt håll i Förenta nationerna med underorganisationer eller i andra internationella sammanhang blockerats av Folkrepubliken Kina.
Antalet länder med formella diplomatiska förbindelser till Republiken Kina (Taiwan) har efter uteslutningen ur FN minskat kraftigt; i dag utgör de endast ett 20-tal. Många andra stater som funnit det nödvändigt att istället ha diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina har dock valt att samtidigt ha välutvecklade och goda men inofficiella förbindelser med Republiken Kina. Detta gäller även Sverige som är ett av många länder där Taipei Mission är verksamma som den taiwanesiska representationen. I Taipei har Business Sweden i sin tur en ovanligt stor närvaro.
Republikens unika internationella politiska ställning har lett till en del udda lösningar genom åren och så även i förbindelserna till Sverige. När Sverige och Republiken Kina (Taiwan) exempelvis skulle upprätta ett skatteavtal träffades avtalet mellan Business Sweden och Taipeis delegation i Sverige – detta då Sverige saknar diplomatiska förbindelser och andra lösningar till synes skulle medfört diplomatiska problem i Sveriges relationer till Folkrepubliken Kina på fastlandet.
Den rådande situationen till trots har Taiwan utvecklats väl. Marknadsekonomin är välutvecklad och till skillnad från Folkrepubliken Kina på fastlandet så finns på Taiwan i dag en fungerande flerpartidemokrati och pressfrihet. Enligt det i sammanhanget ansedda Freedom House är republiken en av världens 87 stater som institutet 2017 klassificerade som fria.
Men avsaknaden av ett meningsfullt deltagande i FN, i dess underorganisationer samt i många andra internationella sammanhang är problematisk för landet. Internationellt samarbete kring gränsöverskridande frågor såsom konflikthantering, fredsförebyggande, handel, katastrofinsatser, klimatförändringar, pandemier, organiserad brottslighet, internationell terrorism med mera försvåras avsevärt.
Taiwans invånare har rätt att vara företrädda i Förenta nationerna, och den valda regeringen i Taipei bör åter få skicka ombud till FN:s generalförsamling. Detta bör vara Sveriges linje i internationella sammanhang, och från svensk sida bör vi verka för att detta också blir EU:s gemensamma målsättning. Sveriges regering bör därutöver också verka för att republiken bereds möjlighet att i högre utsträckning än i dag få delta i andra internationella sammanhang.
|
Åsa Coenraads (M) |
|
|
Christian Holm Barenfeld (M) |
Jonas Jacobsson Gjörtler (M) |
|
Jessika Roswall (M) |
|