Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tingsrätterna bör få i uppdrag att vid ansökan om personlig konkurs kontrollera hos Polismyndigheten om det finns polisanmälan om kapad identitet och tillkännager detta för regeringen.
Tyvärr blir id-kapningar allt vanligare. Enligt en Sifoundersökning från augusti 2017 kan nära 200 000 svenskar ha blivit drabbade. Det är en ökning från föregående år. Personer som drabbas av detta stöter på många problem. Till dess att problemet är löst kan den drabbade exempelvis inte betala sina räkningar. Däremot kan den som kapat identiteten tömma bankkonton, ingå affärer och försätta den drabbade i personlig konkurs. Gärningsmännen utnyttjar även någon annans identitet för att ta lån och/eller göra inköp på kredit från flera olika ställen.
Trots att polisanmälan görs så kontrollerar inte tingsrätten identiteten vid ansökan om personlig konkurs, exempelvis genom att kontrollera hos Polismyndigheten om det finns en polisanmälan om kapad identitet. Däremot kontaktar tingsrätterna Bolagsverket som, med några dagars retroaktiv verkan, avför personen från samtliga styrelseuppdrag.
En namnteckning är lätt att förfalska, till exempel om personens namnteckning finns i offentliga årsredovisningar. Regeringen har tidigare aviserat att man ämnar se över reglerna för legitimation vid ansökan om personlig konkurs i avsikt att skärpa kontrollen. Det kommer dessvärre ta tid innan ny lagstiftning träder i kraft. Därför bör regeringen tillse att tingsrätterna åläggs att kontrollera hos Polismyndigheten huruvida det där finns en inlämnad anmälan om kapad identitet för den person som ansöker om personlig konkurs. Det bör ges regeringen till känna.
|
Gunilla Nordgren (M) |
|