Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, i samverkan med landsting/regioner, bör se över hur ett volymmässigt väl avvägt utbildningsutbud som motsvarar vårdens behov kan åstadkommas och tillkännager detta för regeringen.
Socialstyrelsens nationella planeringsstöd pekar på att efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal fortsätter att tillta och att efterfrågan överstiger tillgången inom flera viktiga legitimationsyrken. Den här bilden bekräftas i landstings och regioners vardag då rekryteringssvårigheter gör sig gällande i flera yrkesgrupper inom vårdområdet inklusive tandvården.
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser från olika aktörer pekar på att nuvarande bristsituationer i många fall kommer att förstärkas på några års sikt. En utveckling som drivs av en ökande och åldrande befolkning i kombination med bland annat pensionsavgångar.
Ett exempel är behovet av tandhygienister, t ex inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, som omfattar länen Uppsala, Örebro, Värmland, Sörmland, Västmanland, Dalarna och Gävleborg, d v s en mycket stor del av Mellansverige.
Tandhygienister är viktiga i mötet med ett stort antal äldre patienter, de kan tidigt identifiera risker för karies och tandlossning, de avlastar tandläkare vilket gör kostnaden för vården lägre och att tandvården ges på bästa effektiva omhändertagandenivå. En brist på tandhygienister leder till att tandläkare gör tandhygienisternas arbete vilket kan jämföras med att läkare gör sjuksköterskors arbete.
Tandvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har ett rekryteringsbehov om cirka 35–40 tandhygienister per år (privattandvården oräknad). Men denna stora sjukvårdsregion saknar idag helt tandhygienistutbildningar.
Lärosätena, inklusive de i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, hänvisar i dagsläget ofta till bristen på takbeloppsutrymme för utökningar av utbildningsplatser. Landstingen/regionerna har uppvaktat både lärosäten i regionen och i övriga landet med erbjudande om samarbete och praktikplatser, men svaret är ofta att det inte finns utrymme för att starta utbildningen eller att göra utökningar inom en befintlig utbildning.
Vi menar att staten och lärosäten nu måste ta ett mer aktivt ansvar för att säkerställa att antalet utbildningsplatser inom fler vårdutbildningar anpassas till nivåer som kan avhjälpa nuvarande och framtida bristsituationer som redan idag kan förutses.
Regeringen bör därför, i samverkan med regioner/landsting, överväga hur ett volymmässigt väl avvägt utbildningsutbud som motsvarar vårdens behov kan åstadkommas.
Matilda Ernkrans (S) |
|
Eva-Lena Jansson (S) |
Lennart Axelsson (S) |