Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medverka till att kommunerna lever upp till skollagen och barnkonventionen och erbjuder meningsfulla aktiviteter också när skolan är stängd, på sommarloven, samt har en plan mot barnfattigdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det händer att barn måste tillbringa delar av sommarlovet ensamma hemma, utan tillsyn av någon vuxen och utan sällskap av andra barn. Majblomman har med hjälp av Kantar Sifo frågat föräldrar om tillsyn, ekonomi och aktiviteter på sommarlovet. Glädjande nog uppger de flesta föräldrar att de strävar efter att ge sina barn mycket ledig tid tillsammans med familjen. Man undviker att barnen är på fritids samtidigt som man säger att fritids behövs. Det innebär att en stängd fritidsverksamhet är ett problem för vissa föräldrar.
Svaret på Majblommans enkät visar att de flesta barn är tillsammans med sina båda föräldrar eller med en av föräldrarna i fem eller sex veckor på sommarlovet. Yngre barn är givetvis längre med sina föräldrar än äldre. Familjerna pusslar och litar på släkten, och framför allt far- och morföräldrar ställer upp. När man är ensamstående utan tillgång till släkt och mor- och farföräldrar blir det knepigt. Då får barnen vara ensamma hemma.
14 procent av de äldre barnen (mellan 14 och 16 år) har tillbringat en vecka helt ensamma hemma. 15 procent av de näst äldsta barnen har varit ensamma en vecka. Hela 3 procent av de yngre barnen, mellan 5 och 10 år, har varit ensamma i en vecka på sommarlovet. Ett av barnen i Majblommans rapport säger: ”Jag tycker det är ok att vara på fritids men inte att vara själv hemma.”
Sommarlovet är krångligt att planera utan resurser och nätverk, speciellt när man är ensamstående. I Majblommans rapport konstateras att andelen föräldrar som tycker det är problematiskt har ökat från 17 procent 2015 till 22 procent 2017. Föräldrarnas ekonomi styr givetvis hur barnens sommarlov ser ut. Är man arbetslös, ensamstående med låg lön, är berättigad till försörjningsstöd eller ligger strax över normen blir det inga kostsamma, eller snarare inga, utsvävningar. Det är alla dessa barn som behöver fritids och gratisaktiviteter för sommarlovsbarnen. Enkla aktiviteter som är annorlunda än dem som finns under terminerna. Det är t ex att åka och bada, ha roligt på stranden, hänga med kompisar eller göra enkla utflykter i omgivningen. Givetvis står besök i nöjesparker, läger och resor högt i kurs, men det är inte det viktigaste. Många kommuner erbjuder sommarlovsprogram; det kan handla om gymnastikträning, teaterskola, badutflykter, m.m.
Summan av det som framgår av texten ovan landar i att alla kommuner borde jobba fram en plan för hur man motverkar barnfattigdom. Det behövs strategier och mål för hur man stöttar barnen när föräldrarna sviktar. En plan för att bekämpa barnfattigdom helt enkelt är i själva verket en plan för inkludering av alla barn.
Med hänvisning till ovanstående framgår hur angeläget det är att medverka till att kommunerna arbetar fram en plan mot barnfattigdom och följer skollagen och barnkonventionen, d v s ser till barnets behov, och har fritids öppet på sommaren och erbjuder enkla sommaraktiviteter.
|
Solveig Zander (C) |
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |