Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förslag till system för studiebidrag för studenter med intellektuell funktionsnedsättning enligt de intentioner som anges i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Möjligheten för personer med utvecklingsstörning att studera vidare efter gymnasiet måste bli bättre. Bland annat finns det små möjligheter att finansiera studier på högskola eller yrkeshögskola. Det är också svårt att förutse hur den personliga ekonomin kommer att se ut under studietiden då det inte finns ett samlat regelverk kring eftergymnasiala studier för personer med utvecklingsstörning.
Reglerna för aktivitetsersättning sätter stopp för att ha kvar denna ersättning under studier på högskola. Samtidigt så kan det vara svårt att få ut full ersättning då en person med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva mer tid för sina högskolepoäng. Vilket i sin tur innebär att man trots att man studerar på heltid inte får ihop tillräckligt med poäng för att enligt nuvarande regler få lika mycket i studiemedel som den som inte har denna funktionsnedsättning.
CSN kan efter ansökan ge en högre ersättning även om man inte uppnår det antal poäng som egentligen krävs. Det finns dock en osäkerhet i detta då man bland annat inte vet om man kommer att få denna högre ersättning innan studierna inleds och osäkerheten kring risken att bli av med aktivitetsersättningen. Samtidigt så innebär systemet med att få en högre ersättning för färre studiepoäng att kostnaden för varje poäng blir högre för den studerande. Det är dock möjligt att ansöka om avskrivning för merkostnaden man fått jämfört med studenter som studerar i normal takt. Men återigen så är det något man inte vet innan man inleder sina studier.
En väg att gå kan vara att ge studenter med utvecklingsstörning en högre bidragsdel. Det finns tidigare utredningsförslag om att ta bort aktivitetsersättningen för personer med utvecklingsstörning som studerar och istället ge dem studiemedel från CSN med en högre bidragsnivå. Dock gäller förslaget bara för studier till och med gymnasienivå. Vilket innebär att studier på högskola och yrkeshögskola inte innefattas i detta förslag.
Om ett högre bidrag för studerande med intellektuell funktionsnedsättning skulle införas skulle systemet bli mer inkluderande och ge fler möjligheten att utveckla sig genom högre studier och lättare få en plats på arbetsmarknaden. Men det är viktigt att ha ett system som är lätt att förstå och där man kan förutse vad det betyder ekonomiskt för den studerande under men också efter att man avslutat studierna.
|
Per Lodenius (C) |
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |