Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inhemska adoptioner av familjehemsplacerade barn och tillkännager detta för regeringen.
Under 2016 fick 30 500 barn i Sverige vård enligt socialtjänstlagen (SoL) eller insats enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Dessa barn lever främst i familjehem eller under andra liknande förhållanden till följd av att de inte kan vara kvar hos sin biologiska familj. I många fall är separationen kortvarig och majoriteten av de barn som placeras i familjehem är över femton år i dagsläget.
Det finns dock många barn som sedan väldigt unga år bott i familjehem och naturligt kommit att uppfatta den familj de lever i som sin egen. Ett barn som varit långvarigt placerat hos en familj och vars biologiska föräldrar bedöms ha små möjligheter att kunna ta hand om sitt barn, kan komma ifråga för adoption. I praktiken sker det relativt sällan och under de senaste åren har antalet adoptioner av barn i familjehem legat på mellan 20 och 40 per år. Något vanligare är det att enbart flytta över den permanenta vårdnaden av barnet, vilket sker i drygt 100 fall per år.
Vi ska verka för att fler barn kan få uppleva den trygghet som en fast familj innebär och att fler barn i praktiken ska kunna komma ifråga för adoption när den samlade bilden tyder på att de biologiska föräldrarna inte kommer att kunna ta hand om sitt barn. Barns rätt till en trygg och stabil uppväxt måste alltid väga tyngre än en biologisk förälders rätt till sitt barn.
En adoption är naturligtvis inte en lösning för alla familjehemsplacerade barn. Men fler barn än idag bör få chansen att växa upp i ett hem där de fullt ut kan ingå i en familj med band som sträcker sig livet ut.
För att fler ska kunna få växa upp i stabila miljöer hos familjer som kan möta barnets alla behov bör de rutiner som tillämpas på området ses över för att underlätta adoptionen av barn ur familjehem. Ett tydligt barnperspektiv måste få råda.
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Ellen Juntti (M) |