Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda diskussioner med representanter för svensk damhockey som syftar till att tillskjuta ekonomiska resurser framöver och tillkännager detta för regeringen.
I alla våra stora idrotter förutom ishockey finns möjligheter att göra elitkarriär för både herrar och damer, vilket ger positiva följdeffekter för samhället i stort. Det storsatsas på svensk damhockey från sportsligt och ideellt håll; bland annat har storklubbar gått in och startat upp föreningar på damsidan. Framför allt har kända profiler från herrsidan slutit upp för att driva på utveckling på damsidan. För att skapa ytterligare intresse och ge svensk damhockeys elitklubbar den extra injektion som krävs för att nå längre snabbare måste ekonomiska medel skjutas till.
Svenska staten har till sitt ansvar att främja en bättre folkhälsa. Staten har också ett ansvar för att kulturarvet premieras. Sverige har länge varit en av de stora nationerna vad avser ishockey och vi ska även fortsättningsvis vara det. Ishockey är en omistlig del av folksjälen och det levande kulturarvet. Därför är det rimligt att damerna ges möjligheter att komma ikapp de stora ishockeynationerna såsom Kanada och USA vilka dominerar ishockeyn på damsidan. Staten har ett ansvar för att bidra till att lyfta nivån och på så sätt gynna ett viktigt kulturellt inslag i Sverige.
Vad avser folkhälsan är det bra om en stor idrott som ishockey fångar upp både pojkar och flickor. Det bästa sättet att väcka engagemang och intresse är att ha en elitnivå som håller en hög internationell standard. Ett ökat intresse kan fånga upp de som inte fastnat för någon annan idrott och som på grund av damhockeyns tynande tillvaro inte uppmärksammat denna.
Det finns således två stora vinster att göra på området, dels kulturella vinster, dels vinster vad avser folkhälsan. Regeringen bör diskutera frågan med ansvariga och aktiva inom damhockeyn, och diskussionerna bör beröra vilken effekt olika nivåer av ekonomiska tillskott kan ge. Till exempel skulle två miljoner kronor per lag i riksserien och en kvarts miljon till klubbar på division 1-nivå göra enorm skillnad med hänsyn till deras nuvarande små ekonomiska ramar. Efter hand som damhockeyn bär sig själv bör självfallet eventuella statliga stöd minska.
Små ekonomiska insatser av det här slaget från staten kan generera långtgående positiva följdeffekter. Det är således en god samhällsinvestering.
|
Jeff Ahl (SD) |
Angelika Bengtsson (SD) |